Depression

Depression är mer än att tillfälligt känna sig deppig och nere, och det går inte att bara ”skärpa sig”. En person som är deprimerad har en rad symtom som nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet. Symtomen hänger kvar större delen av dagen och ska ha varat under minst två veckor. 

För att ställa diagnosen depression lyssnar läkaren eller psykologen på din egen upplevelse av hur du mår, och ställer frågor om specifika symtom. Vid depression finns inget test eller någon provtagning som kan visa om du har sjukdomen, utan diagnosen ställs utifrån det som framkommer under samtalet mellan dig och läkaren. Läkaren kan också använda ett skattningsformulär, där du får svara på standardfrågor, samt göra tester och undersökningar för att utesluta att symtomen har andra orsaker.

Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression. Den kan vara lätt, medelsvår eller svår, beroende på hur stor inverkan sjukdomen har på vardagen:

• Vid lätt depression fungerar vardagen i stort även om livet känns jobbigt. 

• Vid medelsvår eller måttlig depression är det svårt att klara vardagssysslor och arbete, och det är uppenbart för omgivningen att det inte är som vanligt.

• Vid svår depression påverkas hela livet i grunden, och vardagen känns övermäktig. Även det mest basala fungerar dåligt och det är svårt att äta, sova och arbeta.

Ihållande eller kronisk depression är då symtomen kvarstått under minst två år, och under denna period ska det inte ha funnits mer än två månader utan depressionssymtom.

Recidiverande depression betyder återkommande depression. Personer som har haft en depression under lång tid utan tillräcklig behandling har ökad risk att drabbas av depression igen. Därför är det viktigt att behandla en depression, helst tidigt i förloppet.

Det är vanligt att drabbas av nedstämdhet efter förlossning eller under graviditet. För vissa kvinnor går symtomen inte över, utan utvecklas till en depression. Tillståndet kallas för postpartum depression eller förlossningsdepression. Det är viktigt att du berättar för din barnmorska eller läkare om du mår dåligt så att du kan få hjälp med behandling.

Vissa personer drabbas av depressionssymtom vid samma tid varje år, till exempel höst och vinter när det är som mörkast. Symtomen går sedan över vid samma tidpunkt varje år, ofta när det blir ljusare på våren. Det kallas för årstidsbunden depression.

Depressioner kommer ofta i tonåren och i ung vuxen ålder men kan komma när som helst i livet. Det finns många faktorer som kan öka risken eller trigga igång en depression, här är några exempel:

• Traumatiska och stressande händelser som misshandel, förlust av en närstående, att leva i en svår relation, skilsmässa, att ha barn med svårigheter, svåra ekonomiska problem.

• Ärftlighet, att ha en nära genetisk släkting som haft depression, bipolär sjukdom, alkoholproblem eller som tagit sitt liv.

• Andra psykiska sjukdomar till exempel ångest, ätstörning eller sömnstörning.

• En besvärlig barndom och uppväxttid som gett ökad sårbarhet

• Missbruk av alkohol eller droger

• Fysisk sjukdom som cancer, stroke, kronisk smärta, celiaki, sömnapné, hypotyreos, svåra infektioner, blodbrist eller hjärtsjukdom

• Vissa läkemedel, till exempel vissa hjärtläkemedel, lugnande och sömnläkemedel

Många personer får en depression bara en gång i livet, men för vissa återkommer sjukdomen flera gånger. Symtomen är i allmänhet både psykiska och fysiska och är kännbara större delen av dagen. För att klassificeras som depression ska symtomen ha funnits i minst två veckor.  Symtom på depression är bland annat:

• att du känner dig nedstämd, gråtmild, tom eller att allt känns hopplöst

• att du känner dig arg, irriterad eller frustrerad, även över saker du annars inte reagerar på

• att du har tappat intresset för sådant du annars njuter av, som fritidsaktiviteter, träning och att träffa folk

• att du har tappat sexlusten och intresset för dina närmaste

• att sömnen påverkats, antingen att du har svårt att sova, vaknar tidigt eller att du sover för mycket

• att du känner dig trött, orkeslös och att vardagssysslor kräver mer energi än vanligt

• att du inte har aptit och har tappat vikt eller äter mer än vanligt och har gått upp i vikt

• att du har ångest, känner dig rastlös och uppjagad

• att det går trögt att tänka, att du pratar och rör dig långsammare än vanligt

• att du känner dig värdelös och anklagar dig själv för saker

• att du har svårt att koncentrera dig, komma ihåg saker och att fatta beslut

• att du har självmordstankar

• oförklarliga fysiska problem som huvudvärk, ryggvärk eller förstoppning

Barn och tonåringar har liknande symtom som vuxna men kan också uppvisa andra symtom.

Det är ovanligt med depressioner hos yngre barn men det förekommer. Hos yngre barn kan depression ofta yttra sig som:

• sorgsenhet

• irritabilitet

• överdriven klängighet

• oro

• smärta och värk i kroppen, till exempel ont i magen

• vägran att gå till skolan

• dålig aptit och undervikt

Hos tonåringar är det vanligt att en depression yttrar sig genom symtom som:

• sorgsenhet

• irritabilitet

• för lite eller för mycket sömn

• ilska

• dålig självkänsla

• dåliga skolresultat

• att känna sig missförstådd och överdriven känslighet

• missbruk av droger eller alkohol

• självskadebeteende

• destruktivt beteende

Att vara nedstämd och deprimerad är inte en normal del av åldrandet och ska tas på allvar. Det är vanligt att depressioner går oupptäckta och obehandlade hos äldre. Symtomen kan också vara mindre uppenbara än hos yngre vuxna, och kan till exempel yttra sig genom:

• minnessvårigheter

• att personligheten ändras

• fysisk smärta och värk

• brist på intresse för det som vanligen känns roligt

• att alltid helst vilja vara hemma istället för att träffa folk eller göra något

• självmordstankar, att livet vore bättre utan en själv

Depression är inte en sjukdom du kan behandla på egen hand, utan det är viktigt att du söker vård. Utöver den behandling du får finns saker du kan göra själv för att må bättre. Här är några exempel:

• Fortsätt behandlingen. Hoppa inte över terapitillfällen eller läkarbesök. Sluta inte att ta dina läkemedel, även om du börjar må bättre. Det kan leda till att symtomen kommer tillbaka. Det är också viktigt att du trappar ner läkemedlen i samråd med din läkare när det är dags för det, och inte slutar tvärt.

• Läs på om sjukdomen. Genom att du och dina närstående lär er om sjukdomen kommer du att känna att du har bättre kontroll över situationen. Du kan också lära dig känna igen symtom på att du mår bättre, och symtom på att du mår sämre. 

• Var uppmärksam på varningstecken. Många personer upplever att det finns saker och situationer som triggar nedstämdhet och andra symtom. Genom terapi kan du få hjälp att få syn på dessa mönster, och hitta strategier för hur du ska hantera dem. 

• Undvik alkohol och droger. Det kan kännas som att alkohol lättar symtomen, men i längden blir symtomen värre och det kan vara svårare att få bukt med depressionen. Detsamma gäller för droger. Tala med din läkare eller terapeut om du behöver hjälp för att kunna 

• Var fysiskt aktiv. Fysisk aktivitet, både styrketräning och konditionsträning minskar symtomen vid depression. Fundera över aktiviteter du tycker om att göra, och öka graden av rörelse i vardagen. Trädgårdsarbete, promenader, simning, joggning – alla former av rörelse är bra.

• Ta hand om dig. Hälsosam mat på regelbundna tider och goda sömnvanor är viktigt för att kunna må bättre.

Behandlingen har som syfte att förbättra livskvaliteten, förmågan att fungera i vardagen och att minska risken för återkommande depressioner. De vanligaste behandlingarna vid depression är antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). De åtgärder du kan göra själv har också stor betydelse, inte minst fysisk aktivitet som i studier visat god effekt för att minska symtomen vid depression.

Det finns flera olika sorters antidepressiva läkemedel, men vid lätt till måttlig depression används ofta läkemedel av typen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI. Det tar ett antal veckor innan läkemedlen har effekt. Läkemedlen kan också ge biverkningar, som känns mest i början av behandlingen. Det kan därför kännas motigt i början av en behandling, men det är viktigt att inte ge upp för tidigt. 

Vid allvarlig depression kan det vara aktuellt med behandling på psykiatrisk klinik på sjukhus under den första tiden. Det gäller till exempel om det finns risk för självmord eller om depressionen är så svår att du varken äter eller sover.

Om du misstänker att du eller någon närstående har en depression bör du söka vård.

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig bedöma dina symtom och ge råd och behandling. Om vi bedömer att det behövs skriver vi ut läkemedel på recept.