Stroke

En stroke beror på att blodflödet till en del av hjärnan minskar eller upphör helt, på grund av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Nervcellerna i den drabbade hjärndelen får då syrebrist och kan inte fungera normalt. Symtomen kommer plötsligt, och kan till exempel vara att du får svårt att prata, blir förvirrad eller att du inte kan röra en kroppsdel. Ett äldre ord för stroke är slaganfall. Män har större risk att drabbas av stroke än kvinnor.

En mindre stroke kallas TIA, vilket står för transient ischemic attack. En TIA går oftast över inom 5-60 minuter och ger inga bestående men, men om du haft en TIA-attack ska du ändå söka vård akut, eftersom det är stor risk att du får en stroke inom de närmsta dagarna.

Den vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp (länk) har täppt till ett blodkärl i hjärnan. Detta kallas för en ischemisk stroke.

Blodproppar i hjärnan kan uppkomma på två sätt:

• Trombos är en blodpropp kan bildas på samma plats där den täpper till. 

• Emboli är en blodpropp bildats på ett annat ställe i kroppen, oftast i hjärtat eller i någon av halspulsådrorna, och sen följa med blodet till hjärnan och fastna. 

Det finns flera tillstånd som ökar risken att bilda blodproppar.

Här är några exempel: 

• Högt blodtryck

• Högt kolesterolvärde

• Förmaksflimmer ökar risken för att en blodpropp ska bildas i hjärtat. 

• Åderförkalkning i halspulsådern ökar risk för blodproppar som kan släppa och följa med blodet upp till hjärnan.

En stroke kan också uppkomma när ett kärl i hjärnan börjar blöda.

Orsaker till en hjärnblödning kan vara:

• högt blodtryck

• blodförtunnande läkemedel

• att du har ramlat

• att dina blodkärl är försvagade på vissa ställen och blir som små ballonger, som till slut spricker (aneurysm)

Stroke ger symtom som kommer plötsligt. Klassiska tecken på stroke är:

• förlamning eller domning i ansikte, arm eller ben, ofta i ena kroppshalvan

• svårigheter att prata eller att förstå vad andra säger

• förvirring

• suddig eller dubbel syn

• att det blir helt svart för ett eller båda ögonen, som om en rullgardin dras för

• plötsligt kraftig huvudvärk, ibland med illamående, yrsel och kräkningar

• gång- och balanssvårigheter

När du har fått akut vård efter en stroke finns det risk för bestående skador på hjärnan, som förlamningar, talsvårigheter och demens. Andra som drabbats av stroke blir helt återställda. Hur stor del av hjärnan som drabbats av syrebrist, och hur snabbt du fått vård, är faktorer som påverkar dina risker för bestående skada.

Om du eller någon i din närhet får en stroke är det bråttom att ringa ambulans. Om du misstänker stroke finns ett enkelt snabbtest du kan göra för att se ifall symtomen beror på en stroke.

Testet heter AKUT, och har följande delmoment:

• A som i ansikte. Hänger ena mungipan? Ring ambulans på 112.

• K som i kroppsdel. Be personen hålla upp armarna i 10 sekunder. Om en arm faller, ring ambulans på 112.

• U som i uttal. Be personen säga en enkel mening. Ring 112 om personen sluddrar eller har svårt att hitta orden.

• T som i tid. Ju snabbare personen för vård, desto mindre blir skadan på hjärnan.

För att minska risken att drabbas av stroke kan du:

• försöka att röra på dig varje dag

• hålla dig normalviktig

• sluta röka om du röker

• hålla ett måttligt intag av alkohol

• vara noga med att ta dina mediciner mot högt blodtryck, höga blodfetter och proppbildning, om du har sådana

Vilken behandling du får för din stroke beror på vilken typ av stroke du har och var i hjärnan den befinner sig. En stroke som beror på en blodpropp kan ibland behandlas med propplösande medel, och i vissa fall opereras bort. En stroke som beror på en blödning kan ibland opereras, om den ligger ytligt. 

Om din stroke uppkom på grund av en blodpropp, görs efter den akuta behandlingen en utredning för att ta reda på ifall proppen uppkom på grund av förmaksflimmer eller åderförkalkning i halskärlen. Upptäcks något av detta, kan du få behandling för förmaksflimmer eller göra en halskärlsoperation för att förhindra en ny stroke. Du kan också få förebyggande läkemedelsbehandling, som till exempel kan bestå av:

• blodförtunnande läkemedel

• blodfettssänkande läkemedel

• blodtryckssänkande läkemedel

Efter en stroke får du uppföljande läkarbesök. Ifall det behövs får du även rehabilitering hos fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped.

Om du misstänker att du eller någon annan drabbats av en stroke ska du genast ringa ambulans på 112. Ju snabbare du kommer till sjukhus, desto mindre blir skadan på hjärnan. Även om symtomen har gått över, ska du ringa 112.

Stroke är ett tillstånd som inte lämpar sig för digital vård. Misstänker du att du har fått en stroke ska du genast ringa efter ambulans på 112.