Årstidsbunden depression

Det är inte känt varför vissa drabbas av den här typen av depressioner, men det tycks finnas en koppling till de starka skiftningarna i mörker och ljus.  Diagnosen är till exempel sällsynt i länder nära ekvatorn, och vanligare i länder som ligger långt norrut eller långt söderut.

Saker som diskuteras kunna ha påverkan, särskilt på depressioner under höst och vinter är:

• att årstidsväxlingen kan påverka den biologiska klockan, vår cirkadiska rytm, så den kommer i otakt, vilket kan leda till nedstämdhet

• att solljuset påverkar nivån av serotonin, ett kroppseget ämne som påverkar stämningsläget

• att årstidsväxlingen kan störa balansen i kroppens nivå av melatonin, som har betydelse för sömnmönster och stämningsläge.

En orsak som kan ligga bakom att drabbas av sommardepression kan vara ökad stress och svårigheter att ställa om när årstiden växlar. Det kan också hänga samman med de krav sommaren innebär i form av att behöva planera mer, hitta på fler aktiviteter, och normen att vara glad och utåtriktad som finns i samhället. Men än så länge är detta teorier, och inte klarlagt.

Det är vanligt att sjukdomen debuterar i yngre vuxenåldern.

Symtomen vid årstidsbunden depression liknar symtomen vid en vanlig depression.

Det kan till exempel röra sig om:

• nedstämdhet som varar varje dag eller nästan varje dag

• svårigheter att koncentrera sig

• låg energinivå 

• svårigheter att få saker gjorda

• känsla av att hopplöshet, värdelöshet eller skam

• nedsatt immunförsvar vilket gör det lättare att bli sjuk

• ointresse för sådant som normalt känns intressant

En viktig skillnad är att en årstidsbunden depression börjar och slutar vid ungefär samma tidpunkt varje år. I tillägg finns vissa symtom som förekommer oftare vid höstdepressioner, och vissa symtom som förekommer oftare vid vårdepressioner. Med det sagt finns individuella variationer. 

Här är symtom som är vanligare vid depressioner som startar på hösten och varar över vintern:

• Att du känner ett ökat sömnbehov och har svårt att gå upp på morgonen även efter att ha sovit länge.

• Att du får ökad aptit och ett starkare sug efter socker och kolhydrater.

• Att du går upp i vikt.

• Att du känner dig en enorm trötthet och har låg energinivå.

Här är symtom som är vanligare vid depressioner som startar på vår och sommar:

• Att du får sömnsvårigheter, till exempel svårigheter att somna.

• Att du får sämre aptit och inte tycker att maten smakar.

• Att du går ner i vikt.

• Att du känner dig rastlös och får ångest, till exempel en molande oro i bröstet.

Då nedstämdhet övergått till en depression är det viktigt att söka vård. Du kan inte behandla alla symtom på egen hand, och det finns hjälp att få. Vid sidan av behandlingen finns flera saker du kan göra själv för att må bättre. 

Vid en depression är det lätt att tappa sina vardagsrutiner, vilket förvärrar problemen. Det är också vanligt att bli mer passiv i vardagen. Vi tänker oss kanske att vi kan vila bort nedstämdheten. Men i själva verket leder det till ökad nedstämdhet. Många fastnar framför skärmar, till exempel dator eller mobil, och har svårt att ta sig för något. Den låga energin kan göra att vi hoppar över aktiviteter som egentligen brukar få oss att må bra. Det kan kännas skönt för stunden, men ger inte positiv energi i längden. I stället blir det en ond spiral av ökad passivitet och nedstämdhet.  

Här är några exempel på vad du kan tänka på:

• Solljus. Det är mycket viktigt att komma ut varje dag under de ljusa timmarna. Gärna i kombination med fysisk aktivitet, till exempel promenader.

• Motion. Regelbunden motion, minst 30 minuter tre gånger i veckan, helst utomhus.

• Undvik alkohol. Alkohol kan förvärra symtomen.

• Regelbundna måltider. Ät regelbundet, och försök hålla i sunda matvanor. 

• Sömnrutiner. Sträva efter att gå och lägga dig och gå upp vid samma tid varje dag.

• Prata med dina närstående. Berätta om hur du mår och ta emot stöd från din omgivning.

Målet med behandlingen är att ge förbättrad livskvalitet och se till att vardagen fungerar. Psykologisk behandling i form av beteendeterapi i kombination med läkemedel ger hos de flesta god effekt. De åtgärder du kan göra själv har också stor påverkan. Alla som lider av årstidsbunden depression bör vara utomhus dagtid under de ljusa timmarna. Andra viktiga åtgärder är fysisk aktivitet och att hålla i vardagsrutiner. 

Ljusterapi förekommer som terapi, särskilt vid depressioner under höst och vinter. Det finns begränsat vetenskapligt stöd för att det ger effekt, men erfarenheten av ljusterapi skiljer sig mellan individer. Vissa upplever att det hjälper mot besvären.

Om du misstänker att du eller någon närstående har årstidsbunden depression bör du söka vård.

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig bedöma dina symtom och ge råd och behandling. Om vi bedömer att det behövs skriver vi ut läkemedel på recept.