Matallergi

Vid matallergi sätter kroppen igång en allergisk reaktion efter att du fått i dig ett visst födoämne. Det kan räcka med en mycket liten mängd för att trigga en födoämnesallergi med symtom som magont, hudutslag och andningssvårigheter. Det varierar mycket hur allvarliga symtomen blir, allt från lindriga symtom till mycket svåra. I vissa fall kan matallergi ge livshotande reaktioner, så kallad allergisk chock eller anafylaxi.

Det är lätt hänt att blanda ihop begreppen när det gäller reaktioner mot mat. Det är till exempel vanligt med gluten- och laktosintolerans. Intolerans är en annan sorts reaktion som inte involverar immunsystemet.

Vid matallergi, eller födoämnesallergi som det också kallas, har kroppens immunförsvar bildat antikroppar mot ett visst livsmedel som om det vore skadligt. Den här sortens antikroppar (IgE) har som uppgift att ständigt spana efter ett specifikt ämne, i det här fallet ett specifikt livsmedel. Antikroppar kan bildas först efter att kroppen kommit i kontakt med ett särskilt födoämne. Det betyder att du inte får en allergisk reaktion direkt första gången du äter eller dricker ett livsmedel. Men efter att IgE-antikropparna har bildats räcker det med en liten mängd av samma födoämne för att antikropparna ska upptäcka det och sätta igång en immunreaktion. Då frisätts olika ämnen i blodet, bland annat histamin. Det är dessa ämnen som ger symtom som till exempel nässelutslag, klåda, rodnad, svullnad och kräkningar.

Det finns en större risk att utveckla matallergi om genetiska föräldrar eller syskon har allergi eller astma. Även miljön har betydelse för att utveckla allergi. Barn som har eller har haft böjveckseksem, så kallat atopiskt eksem, har också högre risk att drabbas. De som redan har allergi mot ett livsmedel har högre risk att utveckla allergier mot fler. 

Ibland kan det vara svårt att skilja på om en reaktion beror på att du är allergisk mot ett livsmedel, eller om det i själva verket handlar om så kallad korsallergi. Korsallergi kan uppstå när två olika ämnen liknar varandra så mycket att antikropparna tar fel. Proteiner i vissa frukter, grönsaker, kryddor och nötter har till exempel stora likheter med proteiner i vissa sorters pollen. Därför får de som är allergiska mot björkpollen ofta allergisymtom av nötter. De får då en korsallergi mot nötter, även fast de inte har en riktig nötallergi. Korsallergier ger i allmänhet inte lika starka reaktioner som ”riktiga” matallergier. Samtidigt är det inte ovanligt att personer har en allergi mot både pollen och olika livsmedel. Det gör att i vissa fall är det svårt att avgöra orsaken till en reaktion utan en allergiutredning.

Exempel på allergiframkallande födoämnen, allergener:

Det finns många olika livsmedel kan ge upphov till matallergi. Här är några exempel på livsmedel som det är vanligt att vara allergisk mot:

• jordnötter och andra nötter

• komjölk

• gluten

• skaldjur, till exempel räkor, hummer eller krabba

• soja

• ägg

Matallergi hos barn

Matallergi är vanligt hos små barn. Allergin växer ofta bort med åren, det gäller särskilt allergi mot mjölk, soja och ägg. Allergier som har gett svåra symtom, och allergier mot nötter och skaldjur har större sannolikhet att fortsätta ge besvär i vuxen ålder.

Matallergi kan ge symtom från flera olika delar av kroppen. Det vanligaste är att du får symtom inom några minuter upp till två timmar efter att du ätit något du är allergisk mot, men det kan ta längre tid än så. Symtomen varierar mycket i allvarlighetsgrad, där vissa bara får lätta besvär och andra får mycket kraftiga reaktioner. Symtomen kan också variera från gång till gång hos samma person, bland annat beroende på hur man mår i övrigt. 

De vanligaste tecknen och symtomen på matallergi är:

• att det sticker och kliar i munnen 

• klåda, eksem, utslag eller och rodnad på huden 

• att läppar, ansikte, tungan, halsen eller andra kroppsdelar blir svullna

• nästäppa eller problem att andas 

• illamående, kräkningar, magont, diarré och förstoppning

• att du känner dig yr eller svimmar

I vissa fall kan en matallergi trigga en akut och allvarlig reaktion som kallas anafylaxi eller anafylaktisk chock. Utan behandling kan reaktionen bli livshotande. Anafylaxi kan börja med lindriga symtom som snabbt blir allvarligare, bland annat:

• att det blir svårt att andas 

• snabb puls

• yrsel 

• medvetslöshet

Om du får symtom på anafylaxi ska du alltid söka vård akut genom att ringa 112.

Diagnos och utredning vid matallergi

För att ställa diagnosen matallergi är din egen berättelse och upplevelse den viktigaste informationen. Därför är det viktigt att själv iaktta och kanske skriva ner symtomen och vad som kan ha utlöst reaktionen. I vissa fall kan det behövas en mer fullständig allergiutredning med test för matallergi. Det kan vara ett så kallat pricktest på huden, eller ett blodprov för att se om blodet innehåller antikroppar mot särskilda ämnen. Vid en utredning av matallergi är det vanligt att du får träffa en dietist för att hitta mönster och förstå vilka livsmedel som orsakat allergi.

Behandling vid matallergi går i första hand ut på att förebygga reaktioner genom att helt undvika de livsmedel som du är allergisk mot. Vid svåra matallergier finns allergimediciner som läkare skriver ut på recept.

Om du misstänker att du eller ditt barn har matallergi bör du kontakta vården för att få hjälp att bedöma besvären. 

Om du eller ditt barn reagerar med svullnad i halsen eller får svårigheter att andas ska du söka vård akut genom att ringa 112.

Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och göra en bedömning av dina symtom. Vi hjälper dig med behandling och om det behövs skriver vi ut läkemedel på recept.