Att svimma innebär att du under en kort stund plötsligt förlorar medvetandet och faller ihop. Ofta är det ofarligt och kräver ingen behandling, men ibland kan en allvarligare sjukdom ligga bakom.
Svimning
Vad är svimning?
Svimning är en form av medvetslöshet som kommer plötsligt, och kan vara i några sekunder upp till några minuter. Medvetslösheten uppstår därför att blodflödet till hjärnan minskar på grund av ett minskat blodtryck, så att hjärnan får brist på syre. Det kallas för blodtrycksfall.
När du ligger ner är hjärnan på samma nivå som hjärtat, vilket gör att det inte behövs samma kraft för att pumpa blod till hjärnan. Därför återkommer vanligtvis medvetandet ganska snabbt när du ligger ner. Svimning kallas även för synkope.
Orsak till svimning
Svimning beror på ett tillfälligt blodtrycksfall som gör att du får mindre blod till hjärnan än normalt.
Ett blodtrycksfall kan i sin tur ha flera orsaker, till exempel att
du upplever stark smärta
du känner en stark obehaglig lukt
du har en obehaglig upplevelse, exempelvis att du ser blod
du är illamående
det är väldigt varmt
du snabbt sätter eller ställer dig upp.
Att svimma är vanligare om du är äldre. Du kan exempelvis svimma när du tömmer tarmen, eftersom tryckkänsliga känselkroppar i halsens blodkärl kan tolka det ökade trycket i samband med att du krystar som att blodtrycket är för högt. De signalerar då till hjärtat att pumpa långsammare för att sänka blodtrycket, vilket kan leda till svimning. Varma badrumsgolv och högre temperatur i badrummet kan bidra till ökad risk för svimning.
I ovanliga fall kan svimning bero på hjärtfel eller stroke (hjärnblödning).
I många fall är det svårt att förstå varför du svimmat, och hos nästan en tredjedel av alla som svimmar hittas ingen orsak.
Du kan också tillfälligt förlora medvetandet om
du har slagit i huvudet och fått en hjärnskakning
om du druckit alltför mycket alkohol
om du har för högt eller för lågt blodsocker
om du har epilepsi.
Dessa typer av medvetandeförlust tas inte upp i denna text. Här kan du läsa mer om hjärnskakning, diabetes, hypoglykemi (lågt blodsocker) och epilepsi.
Symtom på svimning
Vid en svimning tappar du tillfälligt medvetandet. Oftast svimmar du när du står upp och faller ihop.
Precis innan du svimmar kan du uppleva
att du känner dig lätt i huvudet
att du känner dig yr
att du känner stickningar i huden
att du kallsvettas
att du har en konstig känsla i kroppen
att det susar i öronen
att det svartnar för ögonen.
Du kan också se blek ut. Ibland sker svimningsanfallet så snabbt att du inte hinner känna något innan. Efter att du svimmat kan du bli illamående och känna dig trött en stund.
Vad kan jag göra själv?
Om det känns som att du är på väg att svimma, kan du prova följande:
Sätt dig eller lägg dig ner, för att göra det lättare för blodet att nå hjärnan.
Sätt dig på huk med huvudet mellan benen och andas lugnt.
Försök pressa ihop händerna eller korsa benen och pressa dem mot varandra. Det gör att blodtrycket höjs eftersom du använder musklerna.
Om du ofta svimmar, försök komma underfund med vad som kan tänkas utlösa svimning för dig och försök sedan att undvika sådana situationer. Till exempel, om du är medveten om att du lätt blir yr och kanske svimmar när du reser dig upp för snabbt, se till att ta det lugnt och res dig långsamt. Om du lätt svimmar vid obehagliga situationer, be att få lägga dig ner när du är i en sådan situation, exempelvis om du behöver ta en spruta.
Om någon i din närhet svimmar, följ nedanstående råd:
Prata med den som svimmat, skaka försiktigt i axlarna och se om du får någon reaktion.
Om den som svimmat inte vaknar, kontrollera andningen.
Om andningen är normal, kontrollera så att personen inte har något i munnen som skulle kunna komma ner i luftrören.
Undersök om den som svimmat har några sårskador som behöver vård.
Om personen har åtsittande kläder, lossa på dessa.
Lägg benen högt.
Stanna hos personen hela tiden och kontrollera andningen.
Om personen är medvetslös och inte andas normalt – larma 112 och påbörja hjärt-lungräddning.
Det är viktigt att du inte ger något att dricka innan du är säker på att personen är helt vaken.
Behandling av svimning
Ett svimningsanfall går över av sig självt. Eventuell behandling anpassas beroende på den underliggande orsaken.
När bör jag söka vård?
Sök vård om den som svimmat
har svimmat för första gången
har svimmat och inte vet varför
har svimmat vid upprepade tillfällen.
Sök vård omedelbart om den som svimmat
svimmat från sittande eller liggande läge
har svimmat under fysisk ansträngning
inte vaknar upp igen fast du försökt väcka
har kramper
inte kan röra en arm eller ett ben
har hjärtklappning, långsam eller oregelbunden puls
inte återhämtar sig efter svimningen, och kanske har huvudvärk, är sömnig eller förvirrad.
Hur kan Doktor.se hjälpa mig?
Om du söker vård på grund av svimning krävs en fysisk undersökning. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter där det arbetar många erfarna läkare som kan hjälpa dig.
Frågor och svar om svimning
Senaste artiklar
Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.