Astma

Astma är en sjukdom som kan ge hosta och andningssvårigheter. Astma beror på en kronisk inflammation i luftvägarna. Den kroniska inflammationen gör luftvägarna extra känsliga mot irriterande faktorer som till exempel:

• kall luft

• pollen

• pälsdjur

• fysisk ansträngning

• rök

• stress

• föroreningar

• förkylning

När luftvägarna blir irriterade drar de ihop sig, vilket gör att mindre luft kan passera in och ut ur lungorna. Detta ger upphov till andfåddhet och en känsla av att inte kunna få luft. Det bildas också en ökad mängd slem, vilket förvärrar problemet ytterligare.

Den exakta orsaken till att någon får astma är inte känd. Det verkar som att både ärftliga faktorer och miljömässiga faktorer spelar in. Risken för att utveckla astma ökar om du:

• har en allergi

• har eksem

• har utsatts för infektioner av vissa virus

• är överviktig

• har kommit i kontakt med tobaksprodukter som foster och som litet barn

En speciell typ av astma är yrkesbetingad astma, som uppkommer till följd av att arbetsmiljön innehåller astmaframkallande faktorer. Exempel på sådana faktorer är:

• mjöl

• latexgummi 

• frisörkemikalier

• kemikalier som används vid nagelskulptering

• ämnen som finns i målarfärg

Astma ger symtom i form av anfall med andningssvårigheter. Andra symtom är:

• hosta, särskilt på natten

• pipande andningsljud

• smärta eller obehag från bröstkorgen

• att du hostar länge efter en förkylning

• att du får andningssvårigheter vid fysisk ansträngning

Många med astma upplever en försämring i sina besvär vid fysisk aktivitet, vilket kan upplevas som en signal från kroppen att inte anstränga sig. Forskning visar dock att personer med astma som förbättrar sin fysiska funktion med hjälp av styrke- och konditionsträning får färre försämringsperioder och mindre symtom. Du kan ibland behöva ta medicin innan du tränar.

Personer med astma kan få en PEF-mätare att använda hemma. Genom att blåsa ut luft genom PEF-mätaren kan du få uppskattning av din aktuella lungfunktion. Det kan vara till hjälp till exempel när du har en infektion, för att se om du behöver öka dosen av dina astmamediciner. 

Du kan minska risken för astmaanfall genom att undvika sådant som triggar dem, som till exempel:

• rökning 

• pollen

• pälsdjur

• kall luft

Du bör också tänka på att välja ett yrke som inte riskerar att försämra din astma. Följande yrken kan göra din astma värre: 

• bagare

• nagelteknolog

• målare

• frisör

• kafferostare

• billackerare

Vissa kan få astmaanfall av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som till exempel Ipren. Har du astma är det därför bättre att använda smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Om du vill engagera dig för ett samhälle tillgängligt för alla med astma, eller bara veta mer om astma, kan du kontakta Astma- och allergiförbundet.

Astma behöver i regel behandling. Läkemedel mot astma provas ut i samråd med din läkare. Det kan både vara mediciner som du andas in och mediciner som du tar i tablettform. Målet med behandlingen är att du ska kunna leva ett aktivt liv utan begränsningar. Läkemedelsbehandlingen vid astma skiljer sig åt beroende på hur svåra din astma är:

• För lindrig astma ges inhalation av en snabbverkande beta-2-stimulerare vid behov. De kan också tas förebyggande innan fysisk ansträngning. Dessa läkemedel gör att luftrörens muskler slappnar av så du lättare kan andas in.

• Redan vid lindrig astma ges ett tillägg av kortison som dämpar inflammation och läker irritationen i lungvävnaden. Kortison ges oftast som inhalation, och behöver tas regelbundet för att få bra effekt. Om detta är otillräcklligt kan det bli aktuellt med en långverkande beta 2-stimulerare. Det finns också läkemedel för inhalation som är en kombination av långverkande beta 2-stimulerare och kortison. Andra preparat som används i den här kategorin är anti-leukotriener, som hämmar inflammatoriska ämnen i luftvägarna. 

• Vid svår astma ges ibland kortison som tabletter. Det kommer också allt fler nya läkemedel i form av antikroppar för dig med svår astma som inte svarar på traditionell behandling. Antikropparna hindrar inflammatoriska ämnen från att aktivera immunsystemet och ges som subkutan injektion.

Om du misstänker att du har astma bör du söka vård på en vårdcentral för en läkarbedömning. Om du redan är diagnosticerad med astma bör du söka vård om din astma förvärras. Om du som har astma har andningsbesvär som inte ger med sig med medicinering bör du ta dig till en akutmottagning.

Vid astma behövs undersökning och provtagning på vårdcentral. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till.