Magsjuka hos barn

Magsjuka är en tarminfektion som skadar tarmens celler. För att skydda sig så gör sig kroppen av med de virus eller bakterier som infekterat kroppen, genom kräkningar och diarré. Tarmens slemhinna får också svårt att ta upp vätska på grund av infektionen, vilket bidrar till att mycket vätska lämnar kroppen. Det gör att det finns risk för att den som smittats av magsjuka drabbas av uttorkning. Barn smittas lätt av magsjuka eftersom deras immunförsvar inte är fullt utvecklat och smittan lätt sprids i skolor och förskolor, där många personer vistas nära varandra. Här kan du läsa mer om magsjuka.

En infektion med virus eller bakterier är de vanligaste orsakerna till magsjuka hos barn. Vinterkräksjuka är en speciell sorts infektion som orsakas av caliciviruset.

Smitta kan ske på något av följande sätt:

• Via någon som redan är smittad och inte tvättat händerna ordentligt efter ett toalettbesök.

• Via saliv, hosta och kräkningar av någon som är smittad.

• Genom indirekt kontakt med en yta där magsjukevirus finns.

• Genom att dricka förorenat vatten eller äta förorenad mat som inte tillagats ordentligt.

Symtom på magsjuka kommer oftast ganska plötsligt.

Vanliga symtom på magsjuka hos mindre barn är

• kräkningar

• diarré

• illamående

• magont

• ovilja att äta

• feber

• trötthet

• orkeslöshet.

Magsjuka bryter vanligtvis ut inom en eller några få dagar efter att barnet smittats. Kräkningar kommer oftast först och går normalt över inom några dagar. Diarré kan komma senare och pågå under längre tid, upp till en vecka eller ännu längre. Det kan därför ibland tyckas som att barn får diarré efter magsjuka.

Yngre barn drabbas lättare av uttorkning än äldre barn och vuxna.

Var uppmärksam på symtom på uttorkning, det vill säga

• att barnet kissar mindre mängd än vanligt

• att urinen har mörkare eller intensivare färg, dvs är mer koncentrerad

• att barnet är törstigt

• att barnet är torrt i munnen

• att barnet blir slött, orkeslöst och irriterat.

Tänk på följande för att förebygga att du själv och andra blir smittade av det magsjuka barnet:

• Tvätta händerna innan du äter.

• Om du byter blöja på ett barn med magsjuka, lägg blöjan i en plastpåse innan du slänger den i soptunnan och gör noggrant rent skötbordet.

• Tvätta händerna noga efter att du bytt blöja eller hjälpt ditt barn att gå på toaletten. Använd handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten.

• Använd egen handduk eller pappershanddukar, dela inte med resten av familjen.

• Torka av toaletten och se till att hålla den ren.

Vid magsjuka är det viktigaste att barnet får i sig vätska för att undvika uttorkning. Risken för vätskebrist är störst hos barn under två år.

Följ nedanstående råd:

• Amma ditt spädbarn så ofta det går. Du kan också använda sked, flaska eller spruta för att ge barnet extra vätska. Det är bra eftersom sjukdomen kan göra det svårt för barnet att få i sig tillräckligt med mjölk.

• Erbjud små mängder vätska ofta. Att dricka lite ofta gör det lättare att behålla vätskan. Det kan också hjälpa lite mot illamåendet. Fem milliliter åt gången eller en tesked räcker. Kräks barnet mycket behöver det få två teskedar, eller tio milliliter, var femte minut.

• Låt barnet välja vad de vill dricka. Det viktigaste är att barnet får i sig någon vätska. Söta drycker som läsk och saft är dock bra att späda ut, eftersom mängden vätska i tarmen annars ökar och kan förvärra diarrén. Undvik helt lightdrycker, som innehåller ämnen som kan orsaka diarré.

• Ge vätskeersättning. Det gör att kroppen kan återställa den vätska den förlorat på grund av kräkningar och diarréer, tack vare att ersättningen innehåller socker och salter i rätt balans. Vätskeersättning speciellt avsedd för barn finns att köpa på apotek. Om barnet inte vill dricka ersättningen kan du prova att smaksätta den med lite juice eller saft. Små mängder av salta kex eller något liknande är ett alternativ om du inte har tillgång till eller av någon anledning inte kan ge vätskeersättning.

• Ge isglass om barnet inte vill dricka. Men fortsätt att erbjuda vätska och vätskeersättning.

• Erbjud vätska och mat under hela sjukdomstiden, även om barnet fortfarande kräks emellanåt. Det är bra att ge mat till magsjuka barn, det gör att de snabbare blir friska. Lättsmält mat såsom soppa, yoghurt, kex och frukt är bra alternativ som kan vara lättare att få ner. Undvik att ge barnet mat som är rikt på fibrer, eftersom det kan ge mer diarré.

Barnet kan få ont runt ändtarmsöppningen om det haft mycket diarréer. Då kan du prova att tvätta eller duscha rumpan efter toalettbesök istället för att torka med papper. Torka sedan försiktigt med en handduk utan att gnugga. Du kan också smörja området med en fet salva. Be gärna personalen på apoteket om hjälp för att hitta kräm som passar att använda runt ändtarmsöppningen.

Läs mer om vad du kan ge barnet i artikeln om bra mat vid magsjuka hos barn.

Magsjuka går vanligtvis över utan behandling, inom en vecka. Följ råden i avsnittet ovan för att undvika vätskebrist.

Om barnet förlorat mycket vätska och drabbats av uttorkning, kan sjukhusinläggning i vissa fall vara nödvändig för att vätskebalansen ska kunna återställas. Antingen via dropp direkt i blodet, eller via en slang genom näsan ner i magsäcken.

Om magsjukan orsakas av en bakterie kan det i vissa fall behövas behandling med antibiotika.

Sök vård om något av följande påståenden stämmer in:

• Ett barn under sex månader kräks eller har diarrér.

• Barnet har kräkts eller haft diarréer i över ett dygn och du ser inga tecken till förbättring.

• Barnet är friskt i övrigt men har lös avföring i mer än två veckor efter att ha haft magsjuka.

• Ditt barn har diabetes, hjärtsvikt eller någon annan kronisk sjukdom och du känner dig osäker på om barnet behöver vård.

• Ditt barn har fått diarréer efter att ni rest utomlands.

Sök akut fysisk vård om något av följande stämmer in:

• Barnet är orkeslöst, och ointresserat av omgivningen.

• Barnet har svåra magsmärtor som inte går över.

• Kräkningarna eller diarréerna innehåller blod.

• Barnet har förutom magsjuka även svår huvudvärk eller hög feber.

• Ett barn under ett år har rikliga diarréer, 8-10 gånger per dag eller oftare.

• Barnet får inte i sig vätska.

Hos Doktor.se jobbar erfarna läkare och sjuksköterskor som kan hjälpa dig och ditt barn. Vi kan bedöma ditt barns symtom, ge råd och behandling. Här hittar du våra vårdcentraler och BVC runt om i landet.