Non-Hodgkins lymfom

Non-Hodgkins lymfom omfattar många olika former av cancer i lymfsystemet. Gruppen kan delas in i två undergrupper, B-cellslymfom och T-cellslymfom, beroende på i vilken celltyp som cancern uppstått. B-celler och T-celler är viktiga delar av immunförsvaret, där B-celler specialiserats på att försvara kroppen mot bakterier och T-celler mot virus och svamp. B- och T-celler kan också kallas för B- och T-lymfocyter. När det talas om behandling delas Non-Hodgkins lymfom ofta in i snabbväxande och långsamväxande lymfom.

Här kan du läsa mer om andra former av lymfom, och specifikt om T-cellslymfom och Hodgkins lymfom.

Orsaken till Non-Hodgkins lymfom är okänd, med det finns en del andra tillstånd som har samband med sjukdomen. Det kan därför vara så att du har en viss högre risk att drabbas om något av följande stämmer in på dig:

• Du har eller har haft en infektion med viruset HTLV1

• Du har eller har haft en infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori.

• Du har HIV.

• Du har haft körtelfeber.

• Du har celiaki (glutenintolerans).

Personer i alla åldrar kan få Non-Hodgkins lymfom, men de flesta är över 40 år.

Det första tecknet på Non-Hodgkins lymfom är ofta en oöm, förstorad lymfkörtel.

Vanliga symtom förutom svullna lymfkörtlar är

• viktminskning

• nattliga svettningar

• feber.

Om cancern finns i benmärgen kan du märka det genom

• att du blir väldigt trött

• att du får blödningar i huden

• att du lätt får infektioner, alltså att du ofta blir sjuk.

Det är vanligt att ha väldigt lite eller inga symtom alls i ett tidigt skede av sjukdomen. Om lymfkörtlar förstoras mycket kan de trycka mot andra delar av kroppen och göra att du får andra symtom. Exempelvis kan stora lymfkörtlar i magen trycka mot ryggraden och göra att du får ont i magen och ryggen. Blockerade lymfkärl kan göra att vätska ansamlas i bukhålan så att magen sväller.

Om du tar hand om dig och din kropp så mår du bättre och det blir lättare att orka med din behandling. Det är bra att röra på sig, äta bra, göra sådant som får dig att må bra och umgås med personer som du känner är ett bra stöd. Försök också att vila när du är trött, hellre flera kortare stunder per dag än länge.

För att få stöd och kontakt med andra i en liknande situation kan du också kontakta exempelvis Cancerrådgivningen, Cancerfonden, Barncancerfonden eller Blodcancerförbundet.

Behandlingen kan skilja sig åt beroende på om du har snabbväxande eller långsamväxande lymfom och hur mycket sjukdomen spridit sig. Om cancern går att ta bort är behandlingen intensiv, med en kombination som kan innehålla

• cytostatika

• strålbehandling

• antikroppar

• stamcellstransplantation.

Om sjukdomen upptäcks så sent att den inte går att bota, får du behandling som lindrar dina symtom och gör att du kan ha det så bra som möjligt den tid som finns kvar.

Olika kombinationer av cytostatika, cellhämmande läkemedel, är den vanligaste behandlingen mot snabbväxande lymfom. Många behandlas under tre till fem månader med mellan sex och åtta kurer.

Snabbväxande B-cellslymfom behandlas ofta med antikroppar i tillägg till cytostatika. Även strålbehandling kan ges mot snabbväxande lymfom.

Det är svårt att bli av med långsamväxande lymfom, men det går att leva ett bra liv med sjukdomen. De flesta behöver bara behandling när symtom visar sig. Du får i sådana fall gå på regelbundna kontroller när du inte ha symtom. B-cellslymfom, som är det vanligaste, behandlas med antikroppar och ibland även cytostatika.

Sök vård om du eller ditt barn har symtom som du tror kan bero på lymfom.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning till vidare vård.