Lymfom

Lymfom är ett samlingsnamn på alla de cancersjukdomar som uppstår i lymfsystemets celler, lymfocyterna, som är en del av kroppens immunförsvar. Lymfocyter kan delas in i B-lymfocyter som är specialiserade på att försvara kroppen mot bakterier, och T-celler som främst försvarar kroppen mot virus- och svampinfektioner. Du kan läsa mer om lymfsystemet här.

Det finns många olika typer av lymfom, som delas in i de två huvudgrupperna

• Hodgkins lymfom

• Non-Hodgkins lymfom.

Non-Hodgkins lymfom kan också delas in i snabbväxande eller långsamväxande lymfom, som även kan kallas för högmaligna och lågmaligna lymfom. Ett annat sätt att dela in Non-Hodgkins lymfom är i B-cellslymfom och T-cellslymfom. B-cellslymfom är vanligast bland både snabbt och långsamt växande lymfom. En ovanlig men aggressiv form av Non-Hodgkins B-cellslymfom är Burkitts lymfom.

Här kan du läsa mer om Hodgkins lymfom, Non-Hodgkins lymfom och T-cellslymfom. Lymfom kallas ibland också för lymfkörtelcancer eller lymfcellscancer.

Orsaken till lymfom är inte klarlagd, men det finns några kända riskfaktorer. Risken att drabbas av lymfom ökar om något eller flera av följande påståenden stämmer in på dig:

• Du är över 60 år.

• Du har reumatoid artrit eller en annan inflammatorisk sjukdom.

• Du har nedsatt immunförsvar, på grund av annan sjukdom eller behandling.

• Du har varit utsatt för vissa typer av färgämnen, växtbekämpningsmedel eller lösningsmedel.

Svullna lymfkörtlar är det vanligaste symtomet på lymfom. Beroende på var i kroppen de svullna körtlarna sitter kan du lägga märke till detta exempelvis genom

• att du har körtlar som syns eller känns utanpå halsen

• att du får hosta

• att du blir andfådd

• att du har ont eller känner obehag i bröstet

• att du känner smärta eller obehag i magen.

Du kan också få mer allmänna symtom såsom

• att du är ovanligt trött

• att du får feber utan andra symtom på förkylning

• att du tappar i vikt

• att du svettas mycket.

Ta hand om dig och din kropp så mår du bättre och får lättare att orka med den behandling du behöver. Rör på dig, ät bra och vila, hellre kortare stunder ofta än länge. Gör sådant som får dig att må bra och umgås med personer som ger dig energi. Du kan också kontakta exempelvis Cancerrådgivningen, Cancerfonden, Barncancerfonden eller Blodcancerförbundet, om du vill få stöd och kontakt med andra som genomgår en liknande situation.

Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att ta reda på vilken typ av lymfom du har och var i kroppen som cancern finns, eftersom det påverkar din behandling. Flera olika slags undersökningar kan komma att behövas, på grund av att lymfsystemet är utspritt över hela kroppen.

Generellt behandlas lymfom med följande typer av behandlingar i olika kombinationer:

• Cytostatika kallas även för cellhämmande läkemedel (eller cellgifter i dagligt tal) och används vid behandling av många olika cancersjukdomar, eftersom de gör att cancerceller dör eller slutar växa. Olika cytostatika kan kombineras för att förbättra effekten. Det kan också minska biverkningarna, eftersom lägre doser kan användas när flera läkemedel ges tillsammans. Det finns ett tjugotal olika cytostatika som används vid behandling av lymfom, ofta i kombinationer av mellan två och sex olika sorter. Vissa cytostatika ges som dropp eller med sprutor direkt i blodet, andra som tabletter.

• Strålbehandling skadar cancercellerna så att de dör. Det kan ges i kombination med, eller efter avslutad cytostatikabehandling, mot de områden där cancern började växa. Det är vanligt med strålbehandling flera gånger i veckan under två till tre veckor.

• Antikroppar är y-formade proteiner som normalt bildas av immunförsvaret. Deras uppgift är att binda främmande ämnen och därmed signalera till och göra det möjligt för resten av immunförsvaret att hitta och oskadliggöra dem. Antikroppar kan framställas syntetiskt och ges som behandling mot cancer, bland annat både snabbväxande och långsamväxande B-cellslymfom. Antikroppar kan ges som dropp i blodet eller med spruta.

• Operation är ovanligt vid lymfom. Cancern är svår att operera bort eftersom lymfsystemet är utspritt över hela kroppen, men ibland kan mjälten behöva tas ut. Sjukdomen kan nämligen göra att mjälten, som är en del av immunförsvaret, växer så mycket att den trycker på andra organ och skapar ett obehag i magen. Det går bra att leva utan mjälte, som vuxen kan andra organ ta över dess funktion.

• Stamcellstransplantation kan behövas som stödbehandling om väldigt intensiv cytostatikabehandling är nödvändig för att bli av med alla cancerceller. Det är för att cytostatikan även skadar kroppens vanliga celler. Blodstamceller, som kan utvecklas vidare till kroppens alla slags blodceller, sprutas då in i ryggmärgen. Stamcellerna tas antingen från dig själv innan behandlingen påbörjas, eller från en lämplig donator. Detta är en påfrestande behandling och det är därför viktigt att kroppen är tillräckligt stark för att orka med.

Du kan behöva behandling under två månader eller upp till två år. Det går att bli frisk även om sjukdomen spridit sig i kroppen. Om sjukdomen kommer tillbaka kan de flesta behandlas igen, men du kan då få andra läkemedel eller kombinationer än vad du fick första gången.

I Sverige finns sex stycken barncancercentrum, där barn med lymfom utreds och behandlas. Personalen som jobbar där är vana vid att bemöta barn med svår sjukdom och deras anhöriga.

Sök vård om du eller ditt barn har svullna körtlar som syns eller känns, är ovanligt trött utan förklaring, har feber utan andra symtom, går ner i vikt utan förklaring eller har andra symtom som du tror kan bero på lymfom.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom, och har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning. Vid behov hänvisar vi dig till vidare undersökningar.