Vaskulit

Vaskulit innebär att kroppens blodkärl är inflammerade. Inflammationen kan göra att blodkärlen förtjockas, vilket gör att det blir mindre plats för blodet att passera. Det minskade blodflödet kan göra att organ och vävnader skadas. Vaskulit kan uppstå i ett eller flera av kroppens organ och tillståndet kan vara övergående eller kroniskt. De flesta typer av vaskulit är mycket ovanliga.

Orsaken till vaskulit är inte helt klarlagd och kan variera beroende på vilken typ av vaskulit det gäller. Vissa former av sjukdomen är ärftliga. Andra former beror på att det egna immunförsvaret angriper kroppens blodkärl.

En sådan reaktion kan bero på exempelvis

• en infektion, exempelvis hepatit B eller C

• blodcancer

• autoimmuna sjukdomar som SLE eller reumatoid artrit

• en reaktion mot ett läkemedel.

Alla kan drabbas av vaskulit, men det finns ett flertal kända riskfaktorer, som inkluderar

• ålder

• kön

• ärftlighet

• droger och tobak

• läkemedel

• infektioner

• immunsjukdomar.

De flesta typer av vaskulit ger symtom som

• feber

• huvudvärk

• trötthet

• viktminskning

• värk och smärta.

Beroende på i vilket eller vilka organ inflammationen sitter kan du också få andra symtom:

• Ögonen: Dina ögon kan bli röda och klia och du kan få en brännande känsla. Vissa typer av vaskulit kan göra att du ser dubbelt eller att du förlorar synen, tillfälligt eller permanent. Blindhet är ibland ett tidigt tecken på sjukdomen.

• Öronen: Du kan uppleva att det tjuter i öronen, att du plötsligt förlorar hörseln, eller drabbas av yrsel.

• Händer och fötter: Vissa typer av vaskulit kan göra att du tappar känseln eller känner dig svag i en hand eller fot. Handflatan eller fotsulan kan svälla och hårdna.

• Lungor: Om lungorna drabbats kan du hosta upp blod eller få svårt att andas.

• Mag-tarmkanalen: Vid vaskulit i mag-tarmkanalen kan du få ont efter att du ätit. Magsår kan uppstå och göra att du får blod i avföringen.

• Huden: Blödningar under huden kan se ut som röda prickar på huden. Du kan också få klumpar eller öppna sår på huden.

• Förstå din sjukdom: Lär dig så mycket du kan om din sjukdom, dess behandling och möjliga biverkningar. Berätta för din läkare om ditt tillstånd förändras så att din behandling kan anpassas.

• Följ din behandlingsplan: Det är viktigt att du följer den behandlingsplan som din eller dina läkare satt upp. Du kan behöva genomgå tester, kontrollera ditt blodtryck och ta läkemedel. Du kan också rekommenderas att ta vaccin mot exempelvis influensa.

• Ta hand om dig: Ät nyttigt, var fysiskt aktiv och gör saker du mår bra av.

• Sök vård i tid: Ju tidigare du får behandling desto större möjlighet att bli bättre.

• Prata med någon: Att prata om din sjukdom med familj, vänner eller andra som har samma sjukdom, kan göra det lättare att leva med sjukdomen.

Behandlingen beror på vilken typ av vaskulit du har. En del former av vaskulit läker av sig själva utan behandling. I de flesta fall behövs dock läkemedel för att kontrollera inflammationen och förhindra att symtomen blossar upp. Om du har en underliggande sjukdom som är orsaken till din vaskulit, får du behandling för den.

Ibland kan vaskulit göra att du får ett pulsåderbråck, en utbuktning av en blodkärlsvägg. Du kan då behöva kirurgi för att minska risken att det brister. Kirurgi kan också vara nödvändigt för att öppna upp blodkärl som blockerats, så att blodet kan passera.

Sök vård om du har symtom på vaskulit.

Doktor.se kan som en del av primärvården hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge rådgivning. Om du behöver ta prover har Doktor.se fysiska vårdcentraler på flera orter och vid behov hänvisar vi dig till vidare undersökning och eventuell vård.