Hjärnblödning

En hjärnblödning innebär att ett eller flera blodkärl i hjärnan brister. Hjärnans vävnad omges av tre skyddande hinnor, varav den inre kallas för pia mater, den mittersta för araknoidea och den yttre för dura mater. Det finns olika typer av hjärnblödningar, som uppstår på olika ställen i hjärnan:

• Subduralhematom är en blödning mellan den mittersta och yttersta hinnan. Sub- står för under, och hematom betyder blodansamling. Tillståndet kan vara både akut, subakut och kroniskt. Vid en kronisk blödning blöder det mindre, men med tiden ansamlas mer och mer blod som trycker på hjärnvävnaden och orsakar symtom.

• Subaraknoidalblödning är en blödning mellan de två innersta hinnorna.

• Intracerebral blödning är när det blöder inne i själva hjärnvävnaden.

En hjärnblödning kan uppstå spontant eller av en tydlig orsak, till exempel våld eller en olycka.

Fysiskt våld mot huvudet, till exempel i samband med en olycka eller efter våld riktat mot huvudet, kan orsaka en blödning i hjärnan. Akuta subduralhematom uppstår oftast efter en allvarlig skallskada.

En hjärnblödning kan också uppstå spontant, det vill säga utan tydlig orsak. En spontan hjärnblödning är en form av stroke, vilket innebär att blodflödet till en del av hjärnan minskar eller stoppas helt. Blödningen kan antingen vara subaraknoidal eller intracerebral.

Orsaken till en spontan hjärnblödning är vanligen att ett blodkärl i hjärnan brustit. Det kan ske om det bildats en utbuktning på ett av hjärnans blodkärl, så kallat pulsåderbråck eller aneurysm. Åderbråcket gör att blodkärlets vägg blir tunn och det kan därför spricka och orsaka en plötslig blödning. Ju större utbuktningen är desto högre är risken att det spricker.

Den vanligaste anledningen till att ett pulsåderbråck spricker är obehandlat högt blodtryck. Ibland kan också intensiv fysisk träning vara en utlösande faktor, men oftast spricker pulsåderbråck under lugna aktiviteter eller i sömnen.

Risken för pulsåderbråck och blödning i hjärnan ökar om

• du har ett obehandlat högt blodtryck

• du har ateroskleros (åderförfettning)

• du röker cigaretter

• du dricker mycket alkohol

• du använder kokain eller amfetamin

• du är kvinna

• du har nära genetiska släktingar som haft hjärnblödning.

Risken att utveckla pulsåderbråck ökar också om du har vissa sjukdomar som påverkar blodkärlens väggar, till exempel på grund av Ehler-Danlons syndrom.

Det är mindre vanligt, men du kan också ha en medfödd missbildning i ett blodkärl som gör det svagt och därmed ökar risken för att det ska brista och orsaka en hjärnblödning.

Hjärnblödning ger olika symtom beroende på vilken typ av blödning det handlar om.

Spontana blödningar ger plötsliga symtom, till exempel

• talsvårigheter

• förvirring

• svårigheter att förstå vad andra säger

• att ena ögonlocket och sidan av ansiktet hänger så att leendet blir snett och att det är svårt att sticka ut tungan rakt

• att en arm eller ett ben plötsligt blir svagare (ensidig förlamning)

• suddig syn eller dubbelsyn

• att det svartnar för ett eller båda ögonen

• plötslig stark huvudvärk, så kallad åskknallshuvudvärk

• huvudvärk som börjar långsamt och sedan tilltar under några minuter

• stelhet i nacken

• illamående, yrsel och kräkningar

• svårigheter att gå och hålla balansen

• plötslig känslighet för ljus

• minskad vakenhet.

Symtom efter en hjärnblödning som beror på våld mot huvudet ger vanligen symtom som

• ökande huvudvärk

• ökande yrsel

• ökande förvirring

• ibland förlamningar

• koncentrationssvårigheter

• svårigheter att gå

• talsvårigheter.

Beroende på var i hjärnan blödningen uppkommit, och hur allvarlig skadan är kan det ta olika lång tid innan symtomen visar sig. Vid akut subduralhematom börjar symtomen inom 72 timmar efter att du slagit i huvudet. Vid subakut tillstånd kommer symtomen inom 3–7 dagar och vid kronisk blödning först efter en till flera veckor.

Du kan minska risken att drabbas av hjärnblödning genom att

• sluta röka om du röker

• undvika att dricka mycket alkohol

• motionera regelbundet

• äta hälsosamt

• gå ner i vikt om du är överviktig

• kontakta vården om du har oregelbunden hjärtrytm

• gå på hälsokontroll och kontrollera blodtryck, blodfetter och blodsocker, särskilt om du är över 50 år.

Det är viktigt att snabbt få vård vid en hjärnblödning. Behandlingen skiljer sig sedan beroende på vilken typ av hjärnblödning det rör sig om. Den huvudsakliga behandlingen vid en ytlig hjärnblödning är operation. Djupare intracerebrala blödningar är svårare att operera och annan behandling kan ge bättre effekt.

Våld mot huvudet orsakar oftast ett subduralhematom, och den typen av blödning behandlas vanligen med operation. Det ger en möjlighet att snabbt kunna tömma blodansamlingen och därmed minska trycket i hjärnan. I de flesta fall borrar kirurgen ett hål genom skallbenet, men ibland behöver kraniet öppnas upp. Det kallas för kraniotomi. I vissa fall där det inte blöder så mycket går det bra att avvakta med operation.

Vid en spontan hjärnblödning är det mycket viktigt att få sjukhusvård så snabbt som möjligt. Syftet med behandlingen är

• att begränsa de skador som kan ha uppstått

• att se till att hjärnan snabbt får syre och näring igen

• att om möjligt förhindra nya blödningar.

Vid en subaraknoidalblödning som är ytlig opereras du så snabbt som möjligt. I de flesta fall stoppas blödningen med en kirurgisk metod som kallas för coiling.

Ibland opereras även en blödning som finns inne i hjärnvävnaden, framför allt om du försämras mycket och blödningen sitter tillräckligt ytligt för att kunna opereras utan att hjärnan tar stor skada.

Det är viktigt att vara sängliggande och vila om du haft en spontan hjärnblödning. Det är vanligt att få stanna på sjukhuset i mellan en och två veckor. De flesta får läkemedel som hjälper till att minska risken för nya blödningar.

När du skrivs ut från sjukhuset får du också genomgå rehabilitering. Det kan vara med fysioterapeut, sjukgymnast, arbetsterapeut, och ibland logoped. Vilken slags rehabilitering du får beror på vad du har för kvarstående problem efter hjärnblödningen. Du kan också få läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker, för att minska risken för nya blödningar.

Sök genast vård om du har symtom som tyder på en hjärnblödning.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning till vidare vård.