MS är en sjukdom som påverkar hjärnan och ryggmärgen, det centrala nervsystemet. Vid MS attackerar immunsystemet det skyddande höljet runt nervtrådarna, vilket gör att nervsignaler blockeras eller fördröjs. Tidiga symtom på sjukdomen är till exempel att du ser sämre och får förändrad känsel i en arm eller ett ben. Det går inte att bota sjukdomen, men det finns behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet.
Multipel skleros (MS)
Symtom på MS
MS ger symtom som varierar mycket beroende på vilken del av nervsystemet som är påverkat.
Det är vanligt att få symtom som påverkar rörelseförmågan, så som:
domningar eller försämrad kraft i en arm, ett ben, eller både och
svårigheter att hålla balansen, och att gå som vanligt
skakningar och svårighet att kontrollera rörelser, vilket kan kännas som klumpighet eller att kroppen inte lyder
stelhet i musklerna
Besvär med synen är också vanligt, till exempel:
att synförmågan försvinner helt eller delvis, ofta på ett öga i taget.
att det gör ont när du rör ögonen
att du ser dubbelt
att du får dimsyn
En del personer med MS får också problem med kognitiva funktioner, så som:
svårigheter att komma ihåg saker
svårigheter med inlärning och problemlösning
svårigheter att koncentrera sig och dra slutsatser
Andra symtom vid MS är till exempel:
depression och nedstämdhet
sluddrigt tal
trötthet och nedsatt arbetsförmåga
yrsel
nedsatt kontroll över urinblåsan
nedsatt sexuell förmåga
Tänk på att flera av dessa symtom är vanliga och kan bero på andra sjukdomar och tillstånd än MS. Om du utvecklar ett eller flera av dessa symtom och inte vet vad de beror på ska du söka vård för att få hjälp att ta reda på orsaken.
Orsaker till MS
Den exakta orsaken till MS är okänd. Det anses vara en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader. Vid MS angrips det skyddande höljet, myelinet, som finns runt nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Det skapar en inflammation, och nervtrådarna kan komma till skada. Det gör att nervsignalerna i de drabbade delarna blir blockerade eller fördröjda, vilket skapar en rad olika symtom.
Varför en del drabbas av MS och andra inte är inte känt. Det är sannolikt en kombination av vissa gener och faktorer i miljön.
Riskfaktorer för MS
Faktorer som ökar risken att få MS är bland annat:
Din ålder. MS debuterar ofta i åldern 20-40 år. Men även yngre och äldre kan insjukna.
Ditt kön. MS är vanligare bland kvinnor.
Genetiska släktingar med MS. Om du har nära genetiska släktingar med MS har du högre risk att utveckla sjukdomen.
Vissa infektioner. Det finns virusinfektioner som kopplats till högre risk att utveckla MS, till exempel Epstein-Barr-virus.
Vitamin D. Lägre nivåer av vitamin D har kopplats till högre risk att utveckla MS.
Rökning. Cigarettrökning har kopplats till högre risk att utveckla MS.
Olika former av MS
MS delas in i olika varianter:
MS med skov (RRMS)
De flesta med MS får en sjukdom som går i skov, det vill säga perioder av akut försämring då du har tydliga besvär. Det kallas internationellt för relapsing remitting MS, RRMS. Skoven varar alltifrån några dagar till månader. Inflammationen kan läka ut efter ett skov, och då kan symtomen försvinna helt eller delvis under en period. Tiden mellan skoven varierar mycket från person till person. En del har flera år mellan skoven, medan andra får täta skov redan det första året.
De flesta får fler och fler kvarvarande symtom för varje skov. Efter 10 – 20 år går majoriteten över i den variant av MS som kallas för sekundär progressiv form. Men en del går inte vidare i en andra fas, utan har en fortsatt mild sjukdom med lindriga besvär.
Primär progessiv MS – MS utan skov
Knappt var femte person med MS, särskilt de som är äldre vid insjuknandet, får MS utan skov. Då utvecklas sjukdomen långsamt med en gradvis ökning av besvären utan symtomfria perioder.
Sekundär progressiv MS (SPMS)
Efter ungefär 10-20 år av MS med skov är det vanligt att sjukdomen går vidare till en andra fas som kallas för sekundär progressiv MS, SPMS. Det typiska är då att få en gradvis försämring av sjukdomen utan symtomfria perioder.
Första kliniska skov, CIS
En del personer får bara ett första skov som tycks vara MS, men blir därefter fullt friska utan några tecken på sjukdom. Om undersökningar inte visar på typiska förändringar i hjärnan kan diagnosen MS inte ställas av en enstaka sjukdomsepisod, utan först om det eventuellt kommer ett nytt skov. En sådan enstaka sjukdomsepisod kallas för clinically isolated syndrom, CIS.
Behandling vid MS
Vid MS ges behandling för att bromsa sjukdomsförloppet, förkorta skoven och lindra symtomen. Det finns ingen behandling som helt kan ta bort sjukdomen.
Här är exempel på behandling:
Läkemedel vid MS som bromsar sjukdomen. Det finns en rad olika läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet. De påverkar immunsystemet för att därigenom dämpa inflammationen i hjärna och ryggmärg. Läkemedelsbehandlingen pågår under många år, och kan ges i form av injektioner, dropp eller tabletter beroende på vilket läkemedel du får förskrivet.
Läkemedel vid akut försämring. I samband med ett skov kan du få en kortisonbehandling för att dämpa inflammationen.
Behandling för att lindra symtom. Beroende på dina symtom kan du få olika typer av behandling. Det kan till exempel vara för att lindra symtom som svårigheter att kontrollera blåsan, muskelkramper, nedstämdhet eller svår trötthet.
Fysioterapi. Du kan få hjälp att stretcha ut och stärka dina muskler, vilket kan göra det lättare i ditt dagliga liv.
Psykologisk behandling används vid problem med stress, ångest, nedstämdhet eller depression.
Vad kan jag göra själv?
Det finns en hel del saker du kan göra själv för att må bättre.
Här är några exempel:
Fysisk aktivitet. Du kan få hjälp av en fysioterapeut för att hitta vilken form av fysisk aktivitet som passar bäst för dig. Motion kan förbättra din balans, rörlighet, styrka och förbättra tarmsymtom. Motion kan också lindra psykisk påverkan, till exempel ångest och depression.
Minska stillasittandet. Pauser i stillasittandet och att få in rörelse i vardagen har stor betydelse.
Hantera värme. MS ger en ökad känslighet mot värme, vilket kan vara jobbigt i samband med fysisk aktivitet och under varma sommarmånader. Fråga din vårdgivare om hjälpmedel eller andra strategier som kan hjälpa dig.
Rökstopp. Rökning ökar risken att må sämre och påverkar sjukdomsförloppet negativt.
Hälsosam mat. Stärker hälsan generellt och hjälper kroppen att fungera bättre.
Strategier för att hantera kognitiva problem:
Ta korta pauser i arbete som kräver koncentration.
Välj att göra mer krävande aktiviteter eller arbetsuppgifter de dagar du orkar mer, och spara mindre krävande uppgifter till dagar då du är tröttare.
Träna hjärnan regelbundet och håll den aktiv. Det kan handla om att lösa korsord, sudoku, sticka, rita, läsa, engagera dig i aktiviteter eller att utmana hjärnan på andra sätt.
Prova mindfulness eller meditation.
Strategier för att hantera stress, ångest och nedstämdhet:
Prata med din vårdgivare för att få hjälp i form av samtalsstöd eller psykologisk terapi.
Berätta för dina närmaste hur du känner, det får det ofta att kännas bättre
Var noga med rutiner för mat, sömn och fysisk aktivitet, eftersom det gör att du får lättare att hantera psykiska påfrestningar.
När bör jag söka vård?
Sök vård om du får symtom som kan bero på MS.
Du börjar med att kontakta en vårdcentral, och om läkaren bedömer att det behövs kommer du att få en remiss för fortsatt utredning hos en neurolog, specialist inom sjukdomar i nervsystemet.
Hur kan Doktor.se hjälpa mig?
Om du misstänker att du har MS kan du vända dig till oss för en första bedömning. Doktor.se har vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till. Därefter kan du bli hänvisad vidare för fortsatt utredning. Vid MS krävs fysisk vård för utredning och behandling.
Frågor och svar om MS
Senaste artiklar
Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.