Missfall

Missfall innebär att en graviditet ofrivilligt avslutas och fostret stöts ut ur livmodern innan det har växt klart. I många fall är det sannolikt olika typer av utvecklingsfel hos fostret som ligger bakom. Före graviditetsvecka 12 kallas det för tidigt missfall, efter vecka 12 för sent missfall. Om en graviditet avslutas efter vecka 22 kallas det istället för fosterdöd. Ett missfall kan upplevas väldigt olika. Vissa kan känna stor sorg och andra lättnad. Oavsett så är det okej att känna precis som du gör.

En mensliknande blödning under en graviditet kan vara ett missfall, men det finns många andra anledningar till att det blöder under en graviditet. Här kan du läsa mer om olika orsaker till en blödning under graviditeten, som i de flesta fall är ofarligt.

Det är ofta svårt att veta varför ett missfall skett. Troligen beror många missfall på att fostret inte utvecklats som det ska och därför har liten chans att överleva.

Följande är faktorer som kan påverka att en graviditet avslutas med ett missfall:

• Fostret har kromosomavvikelser.

• Du är över 35 år när du blir gravid.

• Du är kraftigt överviktig.

• Du har muskelknutor eller missbildningar i livmodertappen.

• Du har problem med sköldkörteln.

• Du har en kronisk sjukdom såsom diabetes eller SLE.

• Du får en infektion under graviditeten med röda hund, listeria eller toxoplasmos.

• Du har en kronisk infektion i livmoderns slemhinna.

• Du har tidigare behandlats mot livmoderhalscancer.

• Du har varit gravid många gånger förut.

• Du använder spiral.

Spermier kan troligen också påverkas av vissa sjukdomar och av ålder.

Missfall kan göra att du får en mensliknande blödning från slidan. Ofta är blödningen kraftigare än en vanlig mens och många blöder under en längre tid än vid mensen, i mellan en och två veckor. Det är vanligt att samtidigt få ont i magen eller underlivet. Det kan kännas som en kraftig mensvärk. Ibland innehåller blödningen även blodklumpar, slem och tunn vätska. Hur blödningen ser ut beror på hur långt in i graviditeten missfallet sker. De flesta missfall inträffar före graviditetsvecka 12.

Att ha ont i magen eller blöda under graviditeten behöver inte betyda att du får missfall. Det finns många andra anledningar till dessa symtom.

Efter ett missfall kan vanliga graviditetstest fortfarande visa att du är gravid under några veckor efteråt, för att det graviditetshormon som testerna mäter (hCG) fortfarande finns kvar i kroppen en tid efter ett missfall. Om du vill vara säker på om du fått ett missfall eller inte kan du via vården göra särskilda graviditetstest som snabbare kan visa ett pålitligt resultat. Du kan också göra följande:

• Lindra smärta. Om det gör ont vid missfallet kan du ta receptfria, smärtstillande läkemedel.

• Stöd och hjälp. Många känner sig ledsna och nedstämda efter ett missfall. Försök i sådana fall att prata med någon som du känner dig trygg med. Det kan vara en familjemedlem, en vän, en barnmorska, en kurator eller en psykolog.

• Ta ställning till preventivmedel. Det går normalt bra att bli gravid igen ganska snart efter ett missfall. Om du inte vill bli gravid kan det vara bra att få rådgivning angående preventivmedel.

De flesta missfall kan inte förhindras, men om du vill minska risken kan du följa nedanstående råd:

• Undvik alkohol, rökning och droger.

• Var försiktig med vissa läkemedel. Rådfråga din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

• Prata med din läkare innan du försöker bli gravid, om du har en kronisk sjukdom.

• Gå ner i vikt om du är överviktig. Fetma ökar risken för missfall.

• Ät folsyra, en slags B-vitamin, redan när du planerar att bli gravid. Brist på folsyra kan leda till att fostret inte utvecklas normalt och det kan leda till ett tidigt missfall. Du kan köpa tillskott med folsyra på apoteket.

Du behöver inte vara rädd för att motionera, ha samlag, bada eller åka flygplan när du är gravid, det påverkar inte risken för missfall.

När missfall sker tidigt under graviditeten krävs normalt ingen behandling. Om du haft en väldigt kraftig eller långvarig blödning kan kroppen behöva hjälp med att avsluta missfallet. Det kan göras med tabletter som du får ta hemma eller på sjukhus, alternativt med skrapning av livmodern där en läkare tar bort kvarvarande blod, slemhinna och annan vävnad. Vilken metod som passar bäst beror på hur länge graviditeten pågått, hur du mår och vad du själv vill.

Om du haft tre eller fler missfall i följd, eller fått missfall sent under graviditeten, kan du behöva göra en utredning för att försöka ta reda på varför du fått missfall.

Kvinnor som har blodtypen Rh-negativ (benämns ofta RhD-negativ) kan behöva få läkemedel efter ett missfall för att minska risken för komplikationer vid framtida graviditeter.

Alla har förutom blodtypen O, A, AB eller B även antingen RhD-negativt eller RhD-positivt blod. Rh-faktorn är ett protein som täcker de röda blodkropparna hos de människor som är RhD-positiva, och det är det vanligaste. Om du tillhör den mindre grupp som är RhD-negativa och har en önskan om att bli gravid igen, kan du få förebyggande behandling för att undvika problem vid en framtida graviditet. Det kallas för Rh-profylax eller anti-D.

Behandlingen motverkar de komplikationer som kan uppstå efter att du som RhD-negativ har burit på ett foster som är Rh-positivt. Blod från fostret kan ha läckt över till dig, vilket leder till att ditt immunförsvar kan ha bildat antikroppar mot Rh-proteinet. Om du blir gravid igen, och har höga halter av antikroppar kan det leda till komplikationer under graviditeten om du och fostret tillhör olika RhD-blodgrupper.

Du behöver oftast inte söka vård om du har mindre blödningar under graviditeten. Sök vård genast om något av följande stämmer in:

• Om du blöder ur slidan under den andra halvan av graviditeten.

• Om du blöder mycket och/eller blödningen innehåller blodklumpar.

• Om du blöder och får kraftiga magsmärtor.

Du kan läsa mer om detta i texten blödning under graviditeten. Prata med din barnmorska om du är osäker eller känner dig orolig.

Doktor.se kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom.