Mensvärk

Varje menscykel förbereder sig livmodern genom att bli tjockare och blodfylld, för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Under mensen drar livmodern ihop sig för att göra sig av med den tjocka och blodfyllda slemhinna som byggts upp. Svår mensvärk kallas för dysmenorré inom vården.

Hormonliknande ämnen som kallas för prostaglandiner triggar sammandragningarna i livmodern. Högre nivåer av prostaglandiner har kopplats till svår mensvärk. Kraftig mensvärk kan också bero på sjukdomen endometrios. 

Beroende på orsaken bakom mensvärken delas dysmenorré in i två undergrupper:

• Primär dysmenorré, menssmärtor utan andra symtom. Dessa personer har i regel högre nivå av prostaglandiner. Besvären börjar oftast i tonåren.

• Sekundär dysmenorré, menssmärtor med en bakomliggande orsak, till exempel endometrios eller myom. Ger oftast besvär först efter 25 års ålder.

Mensvärk brukar komma några dagar innan mensen börjar, eller i början av menstruationen.

Den kan yttra sig som:

• molande värk i nedre delen av magen som kan vara intensiv 

• huggande smärta som kan komma i attacker

• smärta som startar 1-3 dagar innan mensen, och varar i 2-3 dagar

• värk som strålar ut i ryggen

Det finns flera saker du själv kan göra för att lindra mensvärk.

Här är några exempel:

• Receptfria läkemedel mot smärta och värk hjälper i många fall.

• Regelbunden träning kan göra att värken blir lindrigare.

• Krampliknande värk kan släppa lite om du rör på dig.

• En värmedyna eller värmande vetekudde över magen eller ländryggen kan göra att värken lindras.

• Försök att dra ner på stress och press. Psykisk stress kan förvärra problem med mensvärk.

Om receptfri behandling inte hjälper kan du få hjälp med annan behandling. Valet av behandling anpassas individuellt och kan vara något av följande:

• Smärtlindring. Det finns smärtlindrande läkemedel som du kan få utskrivna på recept. Du bör ta dina smärtläkemedel så snart mensvärken börjar, och ta dem kontinuerligt i två till tre dagar eller tills dina symtom försvunnit.

• Hormonella preventivmedel. P-piller och andra hormonella preventivmedel som p-plåster, p-ring och p-stav innehåller hormoner som förhindrar ägglossning och ger därmed även mildare mensvärk. Behandlingen kan ofta vara ett bra alternativ för att lindra svår mensvärk även för unga kvinnor som ännu inte är sexuellt aktiva.

• Kirurgi. Om du har mensvärk som beror på någon annan sjukdom kan du behöva kirurgisk behandling. När sjukdomen har åtgärdats kan din mensvärk bli lindrigare.

Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

• Om du har mensvärk som inte går över med receptfri behandling

• Om värken gradvis förvärras över tid

• Om du plötsligt får svår mensvärk på ett sätt som du inte haft tidigare

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Vi gör en individuell bedömning och kan i vissa fall hjälpa till med behandling digitalt. Doktor.se har även fysiska mottagningar på flera orter som du kan vända dig till.