Malignt melanom

Vid malignt melanom har det bildats en elakartad tumör i huden, i de hudceller som tillverkar pigmentet melanin. Hudcellerna skadas av solens UV-strålning och repareras oftast, men när det inte fungerar så kan skadade celler ombildas till cancerceller. De kan sedan föröka sig och ge upphov till en cancertumör. Det finns olika typer av malignt melanom, som tar olika lång tid innan de börjar växa ner i huden och sprids till andra delar av kroppen. 

Det finns även andra typer av hudcancer, såsom basalcellscancer och skivepitelcancer.

Det kan ta månader eller år innan ytligt växande melanom, även kallat superficiellt spridande melanom, börjar växa neråt i huden. Denna typ utgör ungefär 70 procent av alla maligna melanom och är också den typ av melanom som ökar mest. Ytligt växande melanom är vanligast bland personer under 50 år och starkt kopplat till solbränna.

Om du har varit mycket i solen, även om du inte bränt dig, kan du drabbas av lentigo maligna melanom. Dessa utgör ca 5 % av alla melanom, sitter främst i solskadade områden i ansiktet och växer nedåt i huden. Du kan dock dessförinnan ha ett förstadium till sjukdomen under flera år, som bara sprider sig ytligt på huden. Det kallas för lentigo maligna och kan bre ut sig flera centimeter. Lentigo maligna melanom är vanligare hos personer över 50 år.

Nodulära melanom utgör 10-15 % av alla melanom, sitter ofta på halsen eller huvudet och växer redan tidigt ner i huden. Denna typ av melanom är vanligare hos personer över 50 år. Nodulärt melanom kan också kallas för knutformat melanom.

Akralt lentigiöst melanom beror till skillnad på andra melanom inte på solstrålning. Det är en ovanlig form av melanom som utgör ca 1,5 % av alla melanom, och som ofta förväxlas med fotsvamp, nagelsvamp och sår som inte läker. Det kan sitta på foten, fotsulan, i handflatan eller under naglarna.  Det är en typ av melanom som är vanlig hos svarta och bruna personer.

Den vanligaste orsaken till malignt melanom är ultraviolett strålning från solen, främst att du flera gånger bränt dig i solen. 

Riskfaktorer för malignt melanom är:

• ärftlighet, det vill säga om du har genetiska släktingar som haft malignt melanom (främst någon av dina föräldrar)

• solkänslig hud, ljus hud som lätt blir röd och bränd

• upprepade brännskador från solen, särskilt tidigt i livet

• hög exponering för sol

• solning i solarium

• många födelsemärken, med oregelbunden färg och form

• ett stort medfött födelsemärke, så kallat jättenevi 

• att du tidigare haft malignt melanom

• att du använder immunhämmande läkemedel (eftersom det gör att kroppen får svårare att reparera skadade celler)

• att du tidigare behandlats med cytostatika (cellhämmande medel). 

Malignt melanom, precis som andra typer av cancer, kan inte smitta från en person till en annan.

Malignt melanom kan uppstå var som helst på kroppen. Det förekommer i störst utsträckning hos ljushyade, och uppkommer då oftast på delar av huden som exponerats för solljus, som ryggen, bröstet och benen. 

Hos mörkhyade och personer med asiatisk härkomst kommer malignt melanom oftast på ställen som inte exponerats för solljus, till exempel på fotsulor, handflator, under naglarna och i slemhinnor i munnen. 

Födelsemärken som oftare utvecklas till malignt melanom kännetecknas av ett avvikande utseende.

Det kan innebära att förändringen:

• är större än fem millimeter

• är oregelbunden i sin form, med ojämna kanter (istället för rund och oval)

• är ojämnt färgad och flerfärgad (exempelvis röd, brun och mörkbrun, även blå, rosa, svart och vit)

• har en blank yta

• ibland blöder

Var uppmärksam på födelsemärken eller en ny brunsvart knuta eller fläck som ändrar utseende eller växer. Att du har ett födelsemärke som ser ut som ovan betyder inte att du har malignt melanom, det finns många ofarliga märken med avvikande utseende. Om du har ett märke som stämmer in på någon av punkterna ovan, är det dock viktigt att du låter en läkare undersöka dig. 

Det är mycket ovanligt att märken som är håriga eller liknar vårtor visar sig vara cancer.

Om ett malignt melanom inte upptäcks kan det sprida sig och bilda metastaser. Det kan ge olika typer av symtom beroende på vilka organ som är involverade. Spridningen kan ske till många olika ställen i kroppen, till exempel hjärnan, levern eller lungorna.

Exempel på symtom:

• knölar i huden eller i lymfkörtlar i armhålor, på halsen eller i ljumskarna

• orkeslöshet

• hosta

• dålig aptit

• viktnedgång

• blödning från tarmen

• illamående och kräkningar

• Sola försiktigt. Det viktigaste du kan göra själv för att minska risken för malignt melanom är att skydda dig mot för mycket UV-strålning. Även om malignt melanom är väldigt ovanligt hos barn och ungdomar, är det viktigt att redan som liten skydda sig mot solen. Det minskar risken för att drabbas av malignt melanom när du blir äldre. Undvik att bränna dig genom att använda kläder och solhatt, hålla dig borta från solen mellan kl 11-15. Använd solkräm med hög solskyddsfaktor när du inte kan undvika solen och undvik solarium.  

• Var uppmärksam på hudförändringar. Undersök din hud regelbundet och leta efter avvikande födelsemärken som ser annorlunda ut än de övriga. Du kan också använda dig av ABCDE-metoden för att identifiera eventuella elakartade födelsemärken. 

  • Assymetri betyder oregelbundenhet, melanom har ofta en oregelbunden form.

  • Border betyder gräns, melanom har ofta en oklar gräns.

  • Color betyder färg, melanom har ofta flera färger.

  • Diameter, melanom är ofta större än fem millimeter.  

  • Evolution betyder utveckling. Födelsemärken som förändras kan vara malignt melanom.

Om malignt melanom upptäcks tidigt och du får behandling, har du goda chanser att bli helt frisk.  

Om du tidigare haft malignt melanom och genomgått behandling, är det extra viktigt att du undersöker dig själv ofta.

Gör så här:

• Titta på och känn efter i ditt operations-ärr.

• Inspektera hela kroppen en gång i månaden efter hudförändringar. 

• Känn efter i armhålor, ljumskar, på halsen och i området kring den första tumören, efter eventuella förstorade lymfkörtlar. 

Undvik också kosttillskott och hudvårdsprodukter som innehåller antioxidanter, eftersom studier har visat att antioxidanter kan öka spridningen av malignt melanom. 

Vid minsta misstanke om malignt melanom opereras hudförändringen bort. Den undersöks därefter i mikroskop. Om det visar sig att du har malignt melanom behöver du fortsatt behandling.

Det kan se ut så här: 

• Utvidgad excision är en operation där mera av den friska vävnaden runt omkring melanomet tas bort, för säkerhets skull. Denna typ av operation görs ofta och de flesta kan gå tillbaka till jobb eller studier direkt efter operationen.  

• Operation av portvaktskörteln, den lymfkörtel som först nås av cancerceller som sprider sig genom kroppen, opereras ofta bort i samband med en utvidgad excision. Körteln undersöks sedan för att se om cancern spridit sig dit eller inte. 

• Lymfkörteloperation behövs om portvaktskörteln visar sig innehålla cancerceller. Ibland måste alla lymfkörtlar i halsen, armhålan eller ljumsken tas bort. Beroende på vilka lymfkörtlar som tas bort, kan du efter operationen drabbas av lymfödem, vilket innebär att en arm eller ett ben svullnar. Om det händer så får du hjälp.  

• Undersökning med PET-kamera och datortomografi (skiktröntgen) kan också vara nödvändigt för att kontrollera om cancern spridit sig till andra delar av kroppen. PET står för positronemissionstomografi och innebär att du någon timme före röntgen får en form av glukos, kopplad till ett radioaktivt ämne, injicerat i blodet. Glukosen tas upp av kroppens celler precis som vanlig glukos och kan sedan visualiseras med hjälp av röntgenbilder. Eftersom cancerceller behöver mer glukos än vanliga celler, visar undersökningen var i kroppen det finns cancer.

Om cancern spridit sig eller kommer tillbaka behöver du ytterligare behandling:

• Fler operationer kan behövas om cancern spridit sig i huden eller om den kommer tillbaka i det ärr där du tidigare opererats.

• Cytostatika är cellhämmande läkemedel som gör att cancercellerna slutar att växa eller förstör sig själva. Det finns många olika typer av cytostatika och du kan få en eller flera i kombination. Behandlingen kan också kombineras med immunterapi eller målsökande behandling. 

• Immunterapi är en typ av läkemedel som stärker det egna immunförsvaret och hjälper det att försvara kroppen mot cancerceller. 

• Målsökande behandling är läkemedel som kan attackera specifika cancerceller och kan ges som ett alternativ till eller i kombination med immunterapi. 

• Byte av läkemedel behövs ibland, om cancercellerna blir resistenta mot vissa läkemedel. 

• Palliativ behandling är behandling som bromsar och/eller lindrar symtomen, när cancern inte kan tas bort. En del kan på detta sätt leva ett bra liv under lång tid. 

• Studier på nya läkemedel görs ständigt och om ingen annan behandling lyckats ta bort cancern kan du bli tillfrågad att delta i en studie. Du får alltid välja själv om du vill vara med i en studie eller inte. 

Behandlingen kan pågå under några månader eller upp till flera år. Du kan också få läkemedel för att minska risken att cancern kommer tillbaka.

Som en viktig del i din cancerbehandling kan du även få hjälp och stöd på annat sätt, exempelvis genom att samtala med en kurator eller psykoterapeut. Du kan också själv kontakta exempelvis Cancerfonden, Cancerrådgivningen eller melanomföreningen för att ställa frågor och prata med andra som har genomgått samma sak som du.

Sök vård om du har något symtom som kan tyda på malignt melanom.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom, samt vid behov med hänvisning till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan bli undersökt.