Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är cancer i den vanligaste typen av hudceller, som kallas för keratinocyter. Dessa celler tillverkar proteinet keratin, som ger cellerna stabilitet. Keratinocyterna utgör en barriär och är viktiga för att skydda kroppen mot främmande ämnen. När hudcellerna utsätts för solens UV-strålning skadas de, men repareras oftast. Ibland fungerar inte reparationen och cancerceller kan då bildas, som sedan växer okontrollerat och kan sprida sig i kroppen. 

Det finns olika stadier av skivepitelcancer, som beskrivs mer nedan.

Aktinisk keratos är ett förstadium till cancer, som efter många år utan behandling kan övergå till en invasiv skivepitelcancer. Denna typ av solskada sitter oftast i ansiktet, på hjässans kala del eller på ovansidan av handen. Vanligen är den mellan någon millimeter till någon centimeter stor, och ser ut som en ljusröd eller rödbrun fläck, med en otydlig kant och en raspig yta.

Skivepitelcancer in situ är också ett förstadium till skivepitelcancer, som växer på hudens yta och senare kan övergå till en fullt utvecklad cancer. Det är vanligast att denna sitter på hud som ofta är i solen, men den kan uppkomma var som helst på kroppen. Skivepitelcancer in situ sitter oftast ser oftast ut som en rodnad fläck som kan bli sårig och fjälla, men ibland kan den se ut som en eksemfläck. Den kan också misstas för psoriasis. Skivepitelcancer in situ kallas även för Bowens sjukdom. 

Invasiv skivepitlcancer innebär att cancern växer djupare ner i huden. De vanligaste ställena på kroppen som drabbas är ansikte, hjässan och händernas ovansida. Även sår som inte läker och ärr efter brännskador eller strålbehandling, kan utveckla invasiv skivepitelcancer. Oftast ser cancern ut som en knuta med hårda fjäll på ytan, antingen hudfärgad eller svagt röd. Ibland bildas sår och skorpor på knutan, som också kan se ut som en vårta och göra ont när du rör den.

Du har en större risk att drabbas av skivepitelcancer om:  

• du utsatts för mycket sol

• du är vit och har rött eller ljust hår, eftersom din hud då har mindre skydd mot solen

• du tar immunhämmande läkemedel, eftersom det då är svårare för kroppen att reparera cellskador

• du är äldre, eftersom du då hunnit utsättas för mer sol och fler cellskador hunnit uppstå 

• du tidigare fått diagnosen skivepitelcancer eller förstadier där av

• du har haft långvariga sår eller ärr

• du tidigare fått strålbehandling

• du har fått så kallad PUVA-behandling (eftersom den behandlingen omfattar UV-strålning)

Skivepitelcancer, precis som andra cancerformer, kan inte smitta mellan människor.

Det vanligaste symtomet på skivepitelcancer hos vita är en vårt-liknande knuta eller fläck på huden, ofta på huvud, nacke eller händer. Hos icke-vita är det vanligaste symtomet ett sår som inte läker, till exempel på benet.

En sådan knuta eller fläck är i regel fast och kan kännetecknas av att den exempelvis:

• är hudfärgad eller svagt röd

• är täckt av hårda fjäll

• är sårig

• är öm vid beröring

• har utvecklats snabbt

Hos vita är det vanligast att få skivepitelcancer på de delar av kroppen som kommer mycket i kontakt med solen.

Det kan exempelvis vara:

• i ansiktet

• på övre kanten på öronen

• på näsan

• på underläppen

• på kinderna

• i pannan

• i hårbotten (om hjässan är kal)

• på underarmarna

• på händernas ovansida

• på underbenen

Skivepitelcancer kan också uppkomma på delar av kroppen som inte utsätts för solljus. Det är särskilt vanligt hos svarta och bruna personer.

Det kan till exempel vara:

• på benen

• på fotsulorna

• på handflatorna

• i nagelbädden (huden under naglarna) på tår eller fingrar

• i munnen

• i ljumskarna

• i underlivet

• Sola försiktigt, och undvik att utsätta dig för mycket sol. Håll dig borta från solen mellan kl. 11-15, när solen är som starkast, och använd helst täckande kläder och solhatt. När du vistas i solen, använd solkräm med hög solskyddsfaktor. Undvik också att sola i solarium. 

• Var uppmärksam på hudförändringar och kontakta en läkare så snart som möjligt för undersökning, om du har symtom som kan vara skivepitelcancer. Var särskilt uppmärksam om du tidigare haft cancer och därefter får en ömmande känsla, sår som blöder eller inte läker eller rodnad i tidigare behandlat område, eller om du får nya hudförändringar eller svullna lymfkörtlar.

Behandling varierar beroende på hur utvecklad cancern är, var på kroppen den sitter och hur stor den är. Även om du har ett förstadium till skivepitelcancer är det väldigt viktigt att ta bort skadan eller cancern, så att den inte fortsätter växa och utvecklas vidare till invasiv skivepitelcancer.

Detta görs genom en av följande metoder:

• Immunstärkande eller cellhämmande salva är ett behandlingsalternativ för cancer som inte hunnit växa ner i huden. Immunstärkande salva stimulerar kroppens eget immunförsvar, så att det stöter bort cancern. Cellhämmande salva hindrar cancercellerna från att växa och gör att de dör. 

• Skrapning och bränning är när hudläkaren först skrapar bort hudförändringen och sedan med hjälp av ett elektriskt instrument bränner huden där förändringen suttit, för att bli av med eventuella kvarvarande cancerceller. För att bekräfta diagnosen undersöks sedan den bortskrapade förändringen.  

• Frysbehandling innebär att hudläkaren tar död på cancercellerna genom att spruta flytande kväve på hudförändringen. Tjocka tumörer behöver ibland skrapas innan frysbehandlingen.  

• Fotodynamisk terapi (PDT) är en behandling där du först smörjer in hudförändringen med en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga och sedan utsätter förändringen för ett speciellt ljus under 8-10 minuter, som gör att cancercellerna dör. 

• Kirurgi innebär att en kirurg skär bort hudförändringen efter att du först fått lokalbedövning. Oftast kan såret sys ihop direkt därefter. Ibland behövs en hudtransplantation för att täcka såret, om en stor bit av huden tagits bort. Efter operationen undersöks hudförändringen i mikroskop för att säkerställa att ingen cancer finns kvar.

Om din läkare misstänker att du har invasiv skivepitelcancer, går behandlingen till så här:

• Cancern opereras bort och undersöks därefter i mikroskop. 

• Ibland är strålbehandling ett bättre alternativ än kirurgi, om cancern vuxit mycket eller sitter på ett ställe där det är svårt att operera. 

• Om cancern misstänks ha spridit sig till lymfkörtlarna, opereras även dessa bort och undersöks vidare. 

• Om det finns cancerceller i lymfkörtlarna, görs en undersökning av hela kroppen med datortomografi, även kallad skiktröntgen. 

• Om cancern spridit sig, får du även behandling med cytostatika, cellhämmande medel, som gör att cancercellerna dör eller slutar växa. 

• Ibland går cancern inte att ta bort, om den spridit sig för mycket, även om det är ovanligt. Du får i sådana fall behandling som bromsar cancerns tillväxt och lindrar symtom. Det kallas för palliativ vård och kan göra att du, ibland under lång tid, kan leva ett bra liv trots sjukdomen. 

Sök vård om du tror att du kan ha skivepitelcancer. 

Sök vård så snart som möjligt om du har en hudförändring som blöder, växer snabbt, eller växer på höjden, oavsett vilken färg den har.

Vi kan hjälpa dig med bedömning av symtom och rådgivning, samt att vid behov hänvisa dig till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan bli undersökt.