Musarm

Musarm inkluderar flera av de symtom som kan uppstå när senor, nerver, ledband och muskler blir överbelastade och blodcirkulationen försämras. Symtom i armar, händer, axlar och nacke omfattas.

Orsaken till musarm är att du har en arbetsställning som inte är bra för dig. 

Det är vanligt att få musarm på grund av att:

• du använt dator, läsplatta eller smartphone

• du har en felaktigt inställd höjd på din datorskärm

• du använder en för stor mus 

När du använder en mus är handleden bakåtböjd och fingrarna spända för att kunna klicka. Det värsta är just att hålla handen i beredskap, vilket är en onaturlig ställning för handen och underarmen som gör att vissa nerver utsätts för ett större tryck än normalt och att musklerna felbelastas. 

Risken för musarm ökar också om:

• du ofta gör små rörelser med hög precision, som exempelvis att dra och släppa text eller bild med musen.

• du är stressad, eftersom det då är vanligt att spänna musklerna mer än normalt. 

Musarm ger främst besvär i underarmen och handen, men kan även ge besvär i överarm, handled, nacke och axlar. 

Typiska symtom på musarm är:

• att du blir öm, stel och får ont

• att du får pulserande, molande värk

• att du får en känsla av obehag 

• att du känner dig svag eller trött

• att du får domningar och nedsatt känsel

• att det sticker och du känner värme eller kyla

• att ovansidan på underarmen svullnar (som en sträng). 

Ibland kan det kännas som att smärtan kommer från nacken och att nacken känns stel. Smärtorna ökar ofta när du jobbar länge vid datorn.

Ofta liknar symtomen de du får av karpaltunnelsyndrom och tennisarmbåge.

Det viktigaste är att du förbättrar din arbetsställning, vilket är en förutsättning för att du ska bli bra och kan ge snabba resultat:  

• Försök först förstå vad det är som orsakar dina besvär så att du kan förändra det och även förebygga att besvären kommer tillbaka.

• Prova gärna olika arbetsställningar och försök hitta ett läge där du inte spänner dig. 

• Tänk på att förändra hur du använder dator, smartphone och läsplatta både på jobbet och på fritiden. 

Tänk på detta vad gäller din arbetsplats och din arbetsställning vid datorn:

• Växla gärna mellan att stå och sitta.

• Prova dig fram till en lagom höjd på skrivbord och stol.

• Placera datorskärmens överkant i ögonhöjd. 

• Se till att ljuset i rummet är bra.

• Använd glasögon om du behöver det.

• Se till att underarmen kan vila mot skrivbordet, alternativt använd armstöd på båda sidorna av stolen. Om du väljer armstöd, ställ in rätt höjd så att axlarna avlastas.

• Uppmärksamma hur du håller nacken, varken framåtlutat eller bakåtlutat läge är bra.

• Arbeta med händer och armar nära kroppen. 

Undvik också att överbelasta kroppen, genom att göra följande:

• Använd kortkommandon på datorn när du kan. 

• Ta bort handen från musen när du inte använder den. Prova till exempel att vila den i knät.

• Försök att använda den hand du vanligtvis inte använder till musen. Det kan vara svårt men många lär sig med lite träning. 

• Håll handleden rak när du använder musen, utan att vrida in handen mot lillfingret. Om det ändå gör ont kan en arbetsterapeut hjälpa dig hitta ett handledsskydd som kan hjälpa.

Om du känner att det är svårt, kan du ta hjälp av en ergonom som kan se över din arbetsplats och din arbetsställning. 

Det finns även många hjälpmedel som du kan prova, testa dig fram tills du hittar vad som passar bäst för dig:

• En ergonomiskt utformad mus med alternativ storlek och form avlastar mer. Det finns flera olika varianter som kan passa olika bra för olika personer. 

• Stöd för underarm och handled finns både lösa och som del av en musmatta.

• Ett mindre tangentbord gör att musen kan hållas närmare kroppen, vilket minskar belastningen. 

• En styrplatta eller styrkula är ergonomiska alternativ till en vanlig mus.

• Röststyrda datorprogram kan ersätta vissa knapptryckningar och musrörelser. 

• Dator med pekskärm gör att du kan växla mellan att använda mus eller styrplatta och pekskärm.

• En snabb dator gör att du spänner kroppen under kortare tid, när du väntar på att klicka.  

Tänk även på:

• Rör på dig på och då om du arbetar vid datorn! Sträck och skaka på armarna, böj och sträck på benen, gå och hämta ett glas vatten. 

• Jobba med att minska din stress om du känner dig stressad. Prova gärna avslappningsövningar för nacke och axlar.

Om du fortfarande har besvär efter att du förändrat ditt arbetssätt och följt de råd som finns om vad du kan göra själv, kan du behöva behandling:

• En fysioterapeut kan hjälpa dig med att hitta en bra kroppshållning och med lämpliga övningar både för att träna upp styrkan i nacke, axlar och armar och för att slappna av. Fysioterapeuten anpassar behandlingen efter just dina behov.   

• Smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol kan hjälpa mot smärtan. Om inte, kan du prova med så kallade NSAID, som innehåller exempelvis ibuprofen eller naproxen.

Sök vård hos vårdcentral eller hos en fysioterapeut om besvären inte blir bättre inom några veckor.

Vi kan hjälpa dig med att bedöma dina symtom och ge rådgivning eller hänvisa till vidare vård.