Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunneln är en trång kanal genom handleden som begränsas av benen i handloven och ett kraftigt ledband. Härigenom går blodkärl, senorna till de muskler som böjer fingrarna och den så kallade medianusnerven. Det är den nerv som går till tummen, pekfingret, långfingret och delar av ringfingret. Vid karpaltunnelsyndrom kläms medianusnerven ihop i karpaltunneln.

Orsaken till att nerven trycks ihop vid karpaltunnelsyndrom är svullnad i området, som gör att utrymmet i tunneln minskar.

Svullnaden kan i sin tur ha flera orsaker: 

• Graviditet och andra hormonförändringar gör att vätska ansamlas i kroppen som därför svullnar.

• Skador i handleden, både mjukdelsskador och benbrott, kan orsaka svullnad i karpaltunneln.

• Reumatiska och inflammatoriska ledsjukdomar i handlovens leder kan göra att mjukdelarna runt om svullnar.

• Inflammation i böjsenornas hinnor kan göra att de svullnar.

Karpaltunnelsyndrom är vanligare om du har någon av följande sjukdomar:

• Diabetes

• Ledgångsreumatism

• Hypotyreos (minskad produktion av sköldkörtelhormon)

Andra orsaker kan vara:

• att du använt vibrerande verktyg

• att du gjort upprepade rörelser med handen

Det är också ganska vanligt att det inte går att hitta någon förklaring till varför medianusnerven utsatts för ett ökat tryck.

Typiska symtom på karpaltunnelsyndrom är att:

• du får nedsatt känsel i fingrarna

• du får domningar och stickningar i hand och fingrar

• du blir fumlig och lättare tappar saker

• du får svårt att greppa små föremål

• du blir svag i tummen

• du får ont i handen och handleden 

Ibland kan smärtan stråla hela vägen upp mot axeln och vissa får torrare händer än normalt. Det är vanligare att den hand du använder mest drabbas, men du kan också få besvär i den andra handen, eller i båda händerna. 

änk på följande för att minimera dina besvär från karpaltunneln: 

• Undvik att överbelasta händerna. Se till att ta en paus om du känner dig trött i händer eller armar. Att vila en stund eller byta aktivitet kan lindra besvären.

• Avlasta den hand du använder mest, genom att träna på att använda den andra handen för vissa uppgifter. 

• Använd handledsstöd under natten. Det hjälper till att hålla handlederna raka så att inte nerven kommer i kläm och besvären förvärras. Handledsstöd finns att köpa på apotek.

Karpaltunnelsyndrom kan behandlas på olika sätt, beroende på hur stora dina besvär är och vad som passar för just dig:

• Speciellt utformade handledsstöd med en hård skena hjälper till att hålla handlederna i ett viloläge och förhindrar att handleden böjs. De kan användas antingen bara på natten eller hela dygnet, utifrån behov. En arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut och göra en sådan skena.

• Fysioterapi – du kan till exempel få hjälp med övningar du kan göra för att minska besvären.

• Inflammationshämmande läkemedel kan ibland hjälpa till om senorna i handleden är inflammerade. 

• Injektion av kortison i vävnaden kring karpaltunneln kan hjälpa till att minska inflammation och svullnad och därmed besvären, till exempel för personer med reumatisk sjukdom. Det hjälper dock vanligen bara tillfälligt. 

• Operation kan behövas om du har långtgående eller svåra besvär trots annan behandling. En kirurg skär då av det ledband som täcker karpaltunneln, så att trycket på nerven minskar. När det avskurna ledbandet läker av sig själv efter operationen, bildas ny vävnad i snittet som binder ihop de två avskurna delarna. Det gör att ledbandet blir lite längre än innan och nerven får mera plats. Operationen tar bara ca femton minuter.

Här är några saker att tänka på om du fått kirurgisk behandling av syndromet:

• När bedövningen släpper efter operationen kan det göra ont under några dagar, men oftast räcker det med receptfria smärtstillande läkemedel för att lindra smärtan.

• Efter operationen är det viktigt att vara försiktig med handen och att undvika överbelastning för att besvären inte ska komma tillbaka. 

• Det är olika hur lång tid det tar att bli bra efter en operation. Domningen är ofta det första som försvinner, medan det kan ta några månader att bli av med kraftlösheten och fumligheten. 

• Trots operation kan besvären komma tillbaka. Till exempel om du har reumatism och lätt svullnar upp, eller om du blir gravid igen. 

Ibland används även så kallad manuell terapi, vilket innebär att en naprapat eller kiropraktor ger behandling med sina händer, för att förbättra utrymmet i karpaltunneln och minska trycket på nerven. Det finns inga övertygande vetenskapliga bevis för att behandlingen hjälper. 

Karpaltunnelsyndrom på grund av graviditet går ofta över efter förlossningen.

För de flesta räcker det med egenvård för att bli av med besvären, men sök vård om egenvården inte hjälper. Du bör också söka vård om du har besvär med domningar, fumlighet eller minskad styrka som inte går över på några veckor eller som snabbt förvärras.

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma dina symtom, ge rådgivning och behandling. Vi har även fysiska vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till för behandling.