Scheuermanns sjukdom

Scheuermanns sjukdom innebär en onormal utveckling av ryggkotorna, där kotorna växer mer baktill än framtill och därför får formen av en kil. Oftast är det bröstryggens kotor som drabbas vilket leder till kutrygg, men ibland kan ländryggens kotor påverkas så att dess naturliga svank förloras.     

Krökningen i ryggen vid Scheuermanns förändras oftast inte efter tonåren, när skelettet växt färdigt. Scheuermanns sjukdom kallas även för Mb Scheuermann och Scheuermanns kyfos.

Orsaken till Scheuermanns sjukdom är okänd, men nedsatt blodförsörjning till ryggkotornas främre del är troligtvis en av mekanismerna som ligger bakom tillståndet.  

Risken att drabbas av Scheuermanns sjukdom är större om:

• du är pojke

• du är 12–14 år 

• du genomgår puberteten

• du är lång

• du har ett genetiskt syskon som har Scheuermanns sjukdom

Det finns teorier om att vissa aktiviteter såsom längdskidåkning och gymnastik kan öka risken att drabbas, men det är omtvistat huruvida dessa stämmer eller inte. 

Scheuermanns sjukdom kännetecknas av kutrygg. Många får diagnosen efter att föräldrarna iakttagit en dålig hållning och böjd rygg. De flesta får inga besvär av tillståndet, men om ryggen är väldigt krökt kan du få ont. En del får besvär i perioder, med trötthet och smärta, speciellt efter att ryggen belastats. Ryggen kan också kännas stel, och det kan strama i lårens baksida vid framåtböjning av överkroppen. Det kan vara svårt att böja sig framåt lika långt som andra. Obehag och smärtor försvinner efter några år när ryggen växt klart. Krökningen av ryggen är dock bestående. 

I mycket ovanliga fall kan tillståndet göra att nerver kommer i kläm och du kan då drabbas av känselbortfall, starkare smärtor och dålig funktion i vissa muskelgrupper.

Följ nedanstående råd om du har fått diagnosen Scheuermanns sjukdom:

• Var noga med din sittställning, halvligg inte i stolen.

• Träna allsidigt men utan stor belastning på ryggen.

• Träna speciellt magmusklerna och de raka ryggmusklerna som går från bäckenet, upp längs ryggraden och hela vägen upp till huvudet.

• Undvik aktiviteter såsom rodd och cykling, där du behöver sitta framåtlutad. 

• Undvik tunga lyft när eller om du får ont.

• Undvik att bära ryggsäck om du har ont. 

• Undvik yrken där ryggen belastas hårt.

Om du inte har några besvär behövs ofta ingen behandling, men ibland kan det bli aktuellt:

• Korsett behövs i vissa fall, när krökningen av ryggen är stor och fortsätter att öka, så länge skelettet fortfarande växer. 

• Fysioterapi rekommenderas om du har besvär, för att stärka muskler och säkerställa rörlighet i ryggen. 

• Operation är i ovanliga fall ett alternativ, om ryggen är kraftigt krökt.

Sök vård om du eller ditt barn har smärta i ryggen som inte går över, eller har en ökande krökning av ryggen.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning vidare för utredning och eventuell behandling. Doktor.se har också fysiska vårdcentraler på flera platser som du kan vända dig till.