Skolios

Det finns två huvudtyper av skolios som uppkommer av olika orsaker:

Funktionell skolios, som är en liten krökning som rätas ut i liggande läge. Den kan till exempel orsakas av att benen växt i otakt och blivit olika långa. Det går oftast över utan behandling.

Strukturell skolios ändras inte i liggande läge, och kan till exempel bero på:

• underliggande skador eller sjukdomar i nervsystemet, till exempel cerebral pares 

• medfödda missbildningar som påverkar utvecklingen av ryggraden

• skador eller infektioner som påverkat ryggraden.

I de flesta fall av strukturell skolios hittas ingen orsak, vilket kallas för idiopatisk skolios. Ärftlighet tycks kunna ha betydelse.  

Symtom och tecken på skolios är bland annat:

• att axlarna har olika höjd

• att ena skulderbladet sticker ut mer än det andra

• att midjan är ojämn

• att ena höften är högre än den andra

Om krökningen vid skolios blir värre kommer ryggraden rotera. Det gör att revbenen på ena sidan sticker ut längre än på andra sidan. 

Skolios ger oftast inte smärta, men stora krökningar av ryggraden kan ge ryggsmärtor och senare i livet till och med svårigheter att andas. Kraftig skolios som inte behandlas kan med tiden ge förvärrade smärtproblem och förslitningsförändringar kring de kotor och diskar i ryggraden som är felställda.

Skolios hos barn och ungdomar upptäcks vid elevhälsans kontroller, där barnen får böja sig framåt i stående läge. De som har skolios får då en snedhet som gör att ryggen lutar åt något håll.

De allra flesta skolioser innebär bara en lätt krökning och behöver inte behandlas. Det räcker då med vanlig fysisk aktivitet och regelbundna kontroller hos läkare. Om benen är olika långa, kan det hjälpa med ett inlägg i skon eller en förhöjd klack. Det kan göra att krökningen i ryggen rätas ut. 

I en del fall finns risk att krökningen av ryggen förvärras, och då kan det behövas behandling.

Det finns ett antal faktorer som spelar in i bedömningen:

• Flickor har högre risk för förvärrade symtom än pojkar.

• Högre grad av krökning av ryggen har större sannolikhet att förvärras över tid.

• Dubbla krökningar, då ryggen har en S-formad kurva, har ofta sämre prognos än C-formad ryggkrökning.

• Krökning i mitten av ryggen brukar oftare förvärras än krökningar som sitter högt upp eller långt ner på ryggraden.

• Om barnet har slutat växa är det liten risk att krökningen förvärras. 

Behandling av skolios utförs av specialist och kan till exempel bestå av:

• Korsett. Kommer inte göra ryggen rak, men kan förhindra att ryggen blir ännu snedare. Korsetten är oftast gjord av plast och fixerar överkoppen upp till armhålorna. Effekten blir större ju fler timmar om dagen korsetten är på, och störst effekt uppnås om korsetten sitter på både dag och natt. Behandlingen pågår ända tills barnet växt färdigt. Korsettbehandling är ofta krävande, både fysiskt och psykiskt. 

• Operation. Kan vara nödvändig i de svåraste fallen. Det innebär att snedheten korrigeras och att ryggraden sätts fast i ett bättre läge. En operation kan göra att tillväxten hämmas, och ibland används korsettbehandling till en början för att kunna skjuta upp operationen så barnet hinner växa ett tag till. 

Om du är vuxen och har besvär av skolios kan du söka vård på en vårdcentral. Skolios hos barn brukar upptäckas av elevhälsan, som bedömer om det finns behov av ytterligare undersökningar och eventuellt behandling.

Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till för vård.