Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom beror på att du utsatts för stress eller påfrestning under lång tid utan tillräcklig återhämtning. Då balansen mellan stress och återhämtning inte fungerar kan kroppen ta skada. Utmattningssyndrom kallades tidigare utbrändhet eller utmattningsdepression.

Långvarig stress på arbetet är en vanlig orsak till utmattningssyndrom. Stress är inte enbart att ha för högt tempo eller för många arbetsuppgifter, utan handlar också om psykiska faktorer. Det kan till exempel röra sig om kränkande behandling, vantrivsel eller upprepade omorganisationer.

Händelser i privatlivet kan också orsaka utmattningssyndrom, till exempel en separation, ekonomiska problem, dödsfall, arbetslöshet, kronisk sjukdom eller att närstående har stora behov. Även saker som i grunden är positiva innebär en stressfaktor, till exempel en flytt, husrenovering, att bli förälder, att byta jobb. Det är inte ovanligt att det är påfrestningar från flera håll samtidigt som till slut ger utmattningssyndrom.

Utmattningssyndrom har olika faser och delas ofta in i:

• förstadium

• akut fas

• återhämtning

Många beskriver att de haft symtom under en längre tid, i det som kallas för ett förstadium till sjukdomen. Förstadiet kallas även prodromalfas inom vården. Vanliga signaler i förstadiet till utmattningssyndrom är trötthet, sömnsvårigheter, yrsel, nedstämdhet, molande oro, koncentrationssvårigheter, magproblem eller smärta och värk. Genom att lyssna på kroppen och få återhämtning i det här stadiet går det att bromsa förloppet och förhindra värre symtom. 

Om kroppen fortsätter utsättas för hög stressbelastning kan situationen förvärras till det som kallas akut fas eller att ”gå in i väggen”. Den kan komma gradvis eller plötsligt, till exempel att du inte kan ta dig ur sängen, eller att du får svårt att finna orden i samtal. En långt gången utmattning behöver behandlas, och i många fall är det nödvändigt med sjukskrivning under en period.

Det sista stadiet vid utmattningssyndrom är återhämtning. Återhämtningsfasen kan ta lång tid, och det är vanligt att vara överkänslig mot stress. Hälsosamma livsval och en balans mellan vila och fysisk träning är viktiga delar av återhämtningen.

Utmattningssyndrom ger symtom som kan variera från person till person, men de är oftast både fysiska och psykiska. För diagnosen utmattningssyndrom ska du ha haft en stressande livssituation i minst ett halvår, och haft symtom på grund av stress i minst två veckor. Symtomen kan vara:

• påtagligt minskad energi, till exempel att du inte orkar företa dig någonting, att du inte orkar slutföra saker och att allt tar på krafterna

• koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar

• svårigheter att hantera krav och tidspress

• irritabilitet, att du lättare blir irriterad och arg

• fysiska symtom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magproblem eller yrsel

• sömnstörning, till exempel att du har svårt att somna, vaknar många gånger eller att du vaknar tidigt och grubblar

• ångest och nedstämdhet

• ljudkänslighet

Du kan minska risken att drabbas av utmattningssyndrom genom att vara vaksam på tecken på stress. Om du får symtom på stress bör du inte låta situationen gå för långt, utan göra förändringar så att du kan få återhämtning. Här är exempel på vad du kan tänka på:

• Var noga med sömnen. I perioder av ökad stress är det extra viktigt att försöka sova ordentligt. Så länge sömnen fungerar har hjärnan möjlighet att bearbeta och vila. 

• Prata med din chef. Din chef har ansvar för att utforma en hållbar arbetssituation. Ditt ansvar är att berätta när du mår dåligt, så att arbetsgivaren har möjlighet att göra förändringar. Det är vanligt att hålla ut för länge i en dålig situation som kanske hade kunnat förändras. Om chefen inte lyssnar kan du rådgöra med ert skyddsombud.

• Ta hjälp. Ta hjälp av en psykolog eller psykoterapeut redan vid tidiga symtom på stress för att få hjälp att göra förändringar. 

• Säg nej. Ta inte på dig mer än du klarar av. Det gäller både privat och på arbetet.

• Ta kontroll över din skärmtid. Att ständigt vara uppkopplad och nåbar gör det svårt att hinna återhämta sig.

• Håll i träningen. Fysisk aktivitet stärker kroppen, rensar ut stresshormoner och ökar motståndskraften mot stress.

• Ta det lugnt med alkohol. Många använder alkohol som ett sätt att koppla av på kvällen och det kan lätt bli ett destruktivt mönster. Försök hitta andra metoder för att varva ner.

• Träna på att andas djupt. Vid långvarig stress är det vanligt att även andningen blir stressad, så kallad ”hög andning” som inte går djupare än bröstkorgen. Att ta djupa andetag hjälper kroppen att varva ner. Mindfulness, yoga och avslappningsövningar innehåller bra andningsövningar.

Behandlingen anpassas individuellt beroende på symtomen, och består ofta av flera olika delar. Här är exempel på vanliga metoder för behandling och rehabilitering:

• Information och utbildning. Det handlar om att lära sig identifiera tidiga symtom på stress, och vad som händer i hjärnan vid stress. Information om god livsstil och att ta tillvara på personliga styrkor är också viktigt.

• Fysisk aktivitet. Kan omfatta fysisk träning eller aktiviteter i vardagen, beroende på vad som är en lagom nivå. Träningen kan ökas i takt med att krafterna återkommer.

• Psykoterapi. Samtalsbehandling, antingen individuellt eller i grupp.

• Läkemedel. Behandling mot sömnsvårigheter, depression eller ångest.

• Stresshantering. Kan ingå som en del i samtalsterapi eller som enskild metod, till exempel via utbildning i mindfulness.

Om du har symtom på utmattningssyndrom bör du söka vård.

Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan hjälpa dig att bedöma symtom, ge råd och behandling. Om det behövs skriver vi ut läkemedel på recept.