Specifik fobi

Specifik fobi innebär en stark rädsla och ångest för vissa situationer, aktiviteter, djur eller föremål. Blotta tanken på vad som framkallar fobin kan utlösa rädsla och ångest.

De vanligaste specifika fobierna gäller

• djur (exempelvis spindlar, ormar, hundar, insekter, råttor)

• naturliga miljöer (exempelvis höjder, oväder, vatten, mörker)

• vissa platser (exempelvis flygplan, instängda utrymmen)

• blod- eller sprutor (exempelvis blodprov, operationer, tandvård)

• övrigt (exempelvis kräkning, sjukdom, sätta i halsen)

Spindelfobi är vanligt och innebär stor rädsla för spindlar. Möten med spindlar, bilder på spindlar eller tanken på att möta spindlar kan utlösa ångest. Personer med spindelfobi undviker ofta miljöer och aktiviteter där spindlar är vanligt, som skogspromenader eller utflykter i naturen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har god effekt mot spindelfobi och oftast behövs endast ett fåtal behandlingstillfällen. Spindelfobi kallas även för arachnofobi som kommer av grekiskans arachne (spindel) och phobod (fruktan, skräck).

Även ormfobi är mycket vanligt, och kallas ophidiofobi eller herpetofobi. Många känner ett obehag då de stöter på en orm i naturen. Vid ormfobi är rädslan mycket stark och kontakt med ormar kan utlösa ångest. Även bilder på ormar, eller till och med bilder på slingriga föremål kan trigga reaktionen. Det är vanligt att undvika miljöer där ormar förekommer. 

Det finns teorier om att rädsla för insekter, ormar och spindlar kan ha evolutionär betydelse, eftersom dessa alltid varit farliga för människan. Det finns också andra förklaringar, till exempel egna negativa erfarenheter eller att fobin är inlärd.

Entomofobi innebär en ihållande skräck i närvaro av insekter och är också en vanlig form av fobi. Rädslan kan gälla specifika insekter eller flera olika sorter. Det kan till exempel handla om fobi mot bin, getingar, myror, skalbaggar eller fjärilar. Ordet kommer av entomo (insekt) och phobod (fruktan, skräck). Liksom vid spindelfobi och ormfobi har KBT-behandling god effekt.

Klaustrofobi är en specifik fobi mot att vistas i trånga utrymmen. Ordet kommer av latinets claustrum som betyder slutet rum, och grekiskans phobod, skräck. Det kan till exempel yttra sig som en rädsla för att åka hiss. Fobin kan också utlösas av situationer som känns fasthållande, som att sitta i en tandläkarstol-

Agorafobi är en mer generell fobi som innebär en rädsla för att hamna i situationer eller på platser som är svåra att fly ifrån; exempelvis bussar, köpcentrum, biografer eller andra utrymmen som kan upplevas som instängda. Agorafobi kallas ibland också, lite missvisande, för torgskräck.

Sprutfobi eller spruträdsla är en specifik fobi och räknas som en undergrupp till blodfobi. Att ta blodprov, vaccinera dig eller att ta andra sprutor kan vara nödvändigt för din hälsa. Det är därför viktigt att du söker hjälp om din fobi är så stark att du undviker att söka vård på grund av din rädsla. 

Spruträdsla kan ha orsakats om du exempelvis: 

• haft en obehaglig stickupplevelse som barn

• varit sjuk och fått många nålstick under en period.

Det kan vara jobbigt att inte ha full kontroll över situationen, eller kännas obehagligt att någon gör något mot den egna kroppen.

Det är vanligt att reagera på ett av två följande sätt vid sprutfobi:

• Du får paniksymtom såsom ångest, hjärtklappning, svettningar, andnöd och yrsel. 

• Du får blodtrycksfall, blir yr och kanske svimmar. 

Om du behöver stickas, tänk på följande:

• Berätta för vårdpersonalen hur du känner.

• Be att få ligga ner om du blir yr eller svimfärdig.

• Använd bedövande kräm eller plåster innan sticket.

• Försök att distrahera dig vid sticktillfället, med exempelvis tankar eller musik.

För att långsiktigt klara av att ta sprutor och blodprov utan behov av distraktion och bedövande medel är behandling den bästa strategin. De allra flesta kan då helt och hållet bli av med sin spruträdsla.

Vad som orsakar specifika fobier är inte känt, men det finns en del teorier: 

• Du kan ha en viss medfödd känslighet för att utveckla en fobi. Risken för att utveckla en specifik fobi har visat sig vara högre om det förekommer i släkten.

• En stark negativ upplevelse i samband med det som fobin gäller tros ha kunnat utlösa fobin och orsaka en så kallad inlärd rädsla. Det är dock många som inte kan identifiera en sådan utlösande händelse till sina fobier.

• En inlärd rädsla tros också kunna uppstå genom att se hur andra beter sig, till exempel om ett barn ser att en förälder reagerar med rädsla gentemot exempelvis en orm.   

• Bristande empati eller stöd i en situation som upplevs som hotande, kan också bidra till utveckling av en fobi.

• Det verkar vara lättare att utveckla fobier mot sådant som alltid varit farligt för människan, som exempelvis höga höjder och ormar, än mot moderna saker såsom bilar och vapen.

Om du utsätts för det som orsakar en specifik fobi kan detta leda till ångest och symtom såsom

• hjärtklappning

• svettning

• muntorrhet

• svaghet i musklerna

• svårt att andas

• ont i magen

• illamående

• kräkningar

• yrsel

• lös avföring

Det kan också räcka med tanken på att utsättas för det som orsakar fobin, för att dessa symtom ska utlösas. Specifika fobier leder därför också med tiden till ett undvikande beteende, när du undviker vissa situationer eller platser för att slippa komma i kontakt med det du är rädd för.

• Lär dig mer om ångest och fobier.

• Undvik inte det du är rädd för, utan försök att gradvis närma dig det.

• Prata med någon du har förtroende för om dina problem.

• Om du har genomgått en lyckad exponeringsbehandling, utsätt dig då och då för vad som tidigare utlöste fobin, så att du inte riskerar att fobin kommer tillbaka.

Specifika fobier behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT), med fokus på kunskap och praktiska övningar:

• En långsam, gradvis och upprepad exponering för vad som utlöser fobin gör att ångesten till slut kan hanteras. 

• Behandlingen fungerar bra och ger goda resultat för de flesta, även på sikt.

• De flesta fobier kan övervinnas inom 1 till 10 sessioner.

Behandlingen utformas alltid individuellt. Du är själv delaktig i att utforma behandlingen, och kommer själv att styra takten. Här är ett exempel på hur en stegvis exponering för en specifik fobi kan se ut. Detta exempel gäller rädsla för att flyga:

1. Tänka på flygning.
2. Titta på bilder på flygplan.
3. Åka till en flygplats.
4. Sitta i ett plan.
5. Flyga.

En annan viktig del i behandlingen är att lära sig mer om ångest och stress. Det är viktigt att förstå att den fysiska stressreaktion som en fobi ger inte är farlig. Det är en oproportionerlig reaktion som utlöses som ett skydd för en farlig situation som egentligen inte finns. Här kan du läsa mer om oro och ångest.

Sök vård om något av följande stämmer in på dig:

• Du upplever så stark rädsla att det påverkar/begränsar ditt liv.

• Du försöker dämpa dina symtom med hjälp av alkohol eller narkotika.

• Du försöker lindra dina symtom genom att skada dig själv.

Vi har erfarna läkare och sjuksköterskor som kan hjälpa dig med bedömning, råd, stöd och behandling.