Alkoholberoende

Att vara beroende av alkohol kallas inom vården för att ha alkoholberoendesyndrom. Det innebär att du inte kan kontrollera ditt drickande. Du kanske känner begär efter alkohol och har svårt att sluta dricka när du börjat. Vissa mår fysiskt dåligt när de inte dricker och ofta går drickandet ut över resten av livet, när det prioriteras över annat som är viktigt. 

Alkoholberoendesyndrom kallades tidigare för alkoholism, och den som är beroende av alkohol kallas ibland för en alkoholist.

Risken att utveckla ett alkoholberoende påverkas av olika saker, till exempel hur du mår och hur du har det omkring dig, men också av ärftlighet. Svårigheter i din livssituation, såsom en skilsmässa eller separation, kan utlösa ett alkoholberoende. Det är också lättare att utveckla ett beroende om alkohol är lätt att få tag på.

Hur mycket du behöver dricka eller hur länge du måste ha druckit för att utveckla ett beroende går inte att svara på, det är olika från person till person.

Riskbruk är ett ord som används när någon dricker så mycket eller så ofta att det innebär en ökad risk för att få negativa konsekvenser fysiskt, psykiskt eller socialt. Ungefär var tionde person i den svenska befolkningen dricker så mycket att det klassas som ett riskbruk.

Gränsen för ett riskabelt bruk sätts lite olika i olika sammanhang. Inom vården i Stockholm rekommenderas att hålla sig till under tio standardglas i veckan och mindre än fyra glas per tillfälle för att ha en lågriskkonsumtion. Den gränsen är samma för kvinnor och män. De poängterar att det finns en ökad risk med ökad konsumtion och att det inte finns en helt säker gräns. 

En annan gränsdragning som ofta används är att det blir riskabelt om:

• en man dricker mer än 14 standardglad per vecka, eller mer än 5 standardglas vid samma tillfälle. 

• en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, eller mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle.

Som standardglas räknas allt som innehåller cirka 12 g alkohol, det vill säga:

• 1 glas rött eller vitt vin (10-15 cl) 

• 4 cl starksprit, till exempel vodka eller whisky

• En flaska (33 cl) starköl

• En folköl eller cider (50 cl)

En flaska vin innehåller 6 standardglas, och en flaska sprit på 70 cl innehåller 18 standardglas.

Oavsett vilken gränsdragning som görs är det tydligt att ju mindre alkohol desto bättre för kroppen.

Om du är gravid och är alkoholberoende är det viktigt att du slutar dricka, eftersom fostret kan få bestående skador.

Det är vanligt att förneka sina alkoholproblem och dölja sitt drickande för andra. Om du känner igen dig i tre eller fler av följande påstående, är du sannolikt alkoholberoende: 

• Att du ofta känner ett starkt sug efter alkohol.

• Att det är svårt att dricka lagom, du har svårt att sluta dricka när du börjat.

• Att du har försökt dricka mindre, men misslyckats.

• Att du utvecklat tolerans, tål mer alkohol, och därför måste dricka mer för att få samma effekt. 

• Att du inte kan låta bli att dricka, även när det går ut över annat som är viktigt för dig. 

• Att du får abstinens om du inte dricker, till exempel mår illa, skakar, får ångest och har svårt att sova. 

Stora mängder alkohol under lång tid kan orsaka många olika skador och sjukdomar i kroppen, såsom:

• högt blodtryck

• hjärtsjukdomar

• cancer

• leversjukdomar

• hudsjukdomar

• nervskador

• bukspottkörtelsjukdomar

• psykiska sjukdomar

Fettlever

Levern är det organ i kroppen som bryter ner alkohol. Levern klarar av att hantera alkohol, men inte hur mycket som helst. Att dricka mer än den rekommenderade mängden av alkohol gör att levern tar skada. En leversjukdom som kan uppstå av alkohol är fettlever. Det är ett tillstånd som hänger samman med kroppsvikt, nivå av blodfetter och alkohol. När levern inte klarar att bryta ner antingen alkohol eller näringsämnen på ett bra sätt lagras det som fett i levercellerna. Nästan alla som dricker mer alkohol än de borde utvecklar fettlever.

Hepatit

Hepatit innebär att levern är inflammerad, vilket är skadligt för levercellerna och ger ärrbildning i leverm, så kallad fibros. 

Skrumplever

Mycket ärrvävnad i levern gör till sist att den skrumpnar och slutar fungera, ett tillstånd som kallas skrumplever eller cirros. 

Alkoholdemens

Alkoholdemens är ett tillstånd där den drabbade får problem med korttidsminnet och avtrubbas på ett liknande sätt som vid åldersdemens. Den som drabbats av alkoholdemens visar ofta gradvis mindre omsorg om andra i sin närhet och blir alltmer självisk. Det är också vanligt att bli mindre noga med sig själv, skylla allt på sin omgivning och inte själv ta ansvar. 

Abstinensbesvär

Om du druckit mycket en period och sedan slutar kan du få abstinens. Symtom på abstinens kan vara att du

• känner dig orolig

• får ångest

• blir skakig

• blir svettig 

• blir illamående

• får hjärtklappning

• får högt blodtryck

• får minskad aptit

• har svårt att sova

Bra att veta om abstinens:

• Abstinensen går normalt över efter ungefär en vecka.

• Om abstinensen är besvärlig kan du få hjälp av vården, med läkemedel som mildrar besvären och förebygger allvarliga abstinenssymtom.

• Det är alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta, även om abstinensen är besvärlig. 

Om du har druckit stora mängder alkohol under lång tid och sedan tvärt slutar kan du få allvarlig abstinens:

• Alkoholepilepsi är krampanfall som beror på abstinens från alkohol.

• Delirium tremens, eller ”dille”, är ett livshotande tillstånd i form av bland annat ihållande epileptiska kramper som kan uppstå efter långvarigt alkoholberoende. 

Symtom på delirium tremens är:

• att du får feber

• att din puls ökar

• att du känner dig ostadig

• att du känner dig skakig

• att du svettas

• att du blir förvirrad

• att du drabbas av hallucinationer

• att du får minnesförlust

• att du får problem med din syn

Det första steget om du dricker för mycket och för ofta är att du bestämmer dig för att du vill ändra på dina alkoholvanor. Genom att ändra dina vanor är det möjligt att komma ut ur ett riskbruk eller beroende utan behandling: 

• Fundera över dina alkoholvanor, till exempel hur ofta du dricker, vad som händer när du dricker, om andra kommenterat ditt drickande och hur drickandet påverkar ditt liv. Skriv gärna ner vad du kommer fram till. 

• När du själv blivit medveten om ditt problem har du redan kommit en bra bit på vägen.

• Fundera på hur du skulle vilja att ditt liv var. Hur du vill må, vad du vill göra och vad du vill använda din tid och dina pengar till.

• Bestäm dig sedan för att förändra ditt drickande.  

När du bestämt dig för att förändra ditt drickande finns det flera saker du kan göra:

• Börja med en nykter period. Det kan därefter vara lättare att förändra dina vanor.

• Sätt upp mål och bestäm i förväg hur mycket du får dricka vid exempelvis ett visst tillfälle eller per vecka. 

• Skriv ner vad och när du dricker, så att du lätt kan följa dina framsteg och ta kontroll över situationen. 

• Fundera på vilka situationer och vilket umgänge som gör det svårare för dig att kontrollera ditt drickande och om du kan ändra på detta?

• Tänk i förväg igenom vilka alternativ du har till att dricka alkohol och ha en plan. Vad kan du dricka istället?

• Stöd från närstående är ofta en viktig del för att klara av att ändra dina alkoholvanor. Berätta att du vill dricka mindre eller inte alls och be om hjälp.  

Det är också bra att tänka på följande:

• Om du får återfall, försök att snabbt komma tillbaka till dina nyktra vanor. Försök också att lära dig av vad som hände så att du kan undvika risker i framtiden. 

• Försök att undvika tobak. Det kan vara svårare att kontrollera hur mycket du dricker om du röker eller snusar, eftersom nikotin ökar suget efter alkohol. 

Om du känner att du behöver mera hjälp med ditt alkoholberoende, kan du kontakta exempelvis:

• din vårdcentral 

• en beroendemottagning

• socialtjänsten i din kommun

• en ideell organisation såsom Anonyma Alkoholister

Det finns många olika behandlingar som kan hjälpa dig med ditt alkoholberoende. Om en behandling inte fungerar bra för dig, kan du prova en annan. Du kan också kombinera olika behandlingar.

Exempel på behandlingar som kan hjälpa vid alkoholberoende är:

• kognitiv beteendeterapi (KBT)

• motivationshöjande samtal 

• tolvstegsprogrammet

• läkemedelsbehandling

• självhjälpsgrupper

Det finns både läkemedel mot abstinensbesvär och läkemedel som kan hjälpa mot alkoholsuget och att förhindra återfall:

• Läkemedel som gör att kroppen får svårare att bryta ner alkohol. Om du dricker alkohol efter att ha tagit läkemedlet får du därför obehagliga symtom såsom hjärtklappning, illamående, kräkningar, huvudvärk och andnöd. Även små mängder alkohol ger symtom. Du kan antingen ta läkemedlet varje dag eller vid vissa tillfällen, när risken för att du ska dricka alkohol är högre.   

• Läkemedel som minskar suget efter alkohol genom att påverka vissa ämnen i hjärnan. Även abstinensbesvär såsom oro och irritation kan minska. Behandlingen används för att ge hjälp att helt sluta dricka, men även som stöd om du vill dricka mindre. 

• Läkemedel som verkar genom att påverka hjärnans belöningssystem så att den positiva upplevelsen av alkohol hämmas. Det gör att du inte vill dricka lika mycket eller lika ofta.

Det finns även andra läkemedel som kan vara aktuella som en del i behandlingen vid alkoholberoende:

• B-vitaminer och andra typer av vitaminer behövs ofta vid alkoholberoende. Detta beror på att många beroende har vitaminbrist eftersom de ofta äter ensidig kost, samtidigt som alkohol skadar matsmältningssystemet.

• Läkemedel för sömnstörningar kan ibland behövas, då många som alkoholberoende har problem med sömnen, även under behandling.

 Sök vård om du:

• upplever besvärliga abstinenssymtom

• har symtom på abstinensepilepsi

• har symtom på delirium tremens

• är gravid och behöver hjälp med att sluta dricka

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare. Vi kan hjälpa dig med rådgivning, samtal och vid behov med läkemedel på recept.