Hepatit D

Vid hepatit har du fått en inflammation i levern (hepar). Virus är en vanlig orsak till hepatit. Hepatit som orsakas av virus delas in beroende på vilket virus som det rör sig om: Hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E. 

Hepatit D-viruset är inte ett komplett virus, utan det använder höljet från hepatit B kring sitt genmaterial. Därför krävs en dubbelinfektion med både hepatit B och D för att viruset ska kunna föröka sig och orsaka sjukdom.

Hepatit D smittar via blod och kroppsvätskor på samma sätt som hepatit B. För att bli sjuk krävs att du redan är kronisk bärare av hepatit B, eller smittas med båda dessa virus samtidigt (ovanligare). Inkubationstiden, tiden från smitta till symtom, är mellan två och tio veckor.

Sjukdomen förekommer främst hos personer som injicerar droger och hos personer som kommer från länder där både hepatit B och hepatit D är vanligt. 

Hepatit D omfattas av smittskyddslagen och klassas som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att bekräftade fall måste anmälas till smittskyddsläkare i regionen och till Folkhälsomyndigheten.  Därefter måste smittspårning utföras, för att begränsa spridningen. De som bär på smittan har ett ansvar att följa de instruktioner de fått för att undvika att smitta någon annan. Det handlar till exempel om att inte ha oskyddade samlag och att alltid informera om sin smittsamhet vid kontakt med både sjukvård och tandvård.

Sjukdomen ger i många fall inga symtom, men en dubbelinfektion med hepatit B och hepatit D ger högre risk för symtom än infektion med enbart hepatit B. Det innebär att du kan ha haft hepatit innan, som inte gett så många besvär, men när hepatit D tillkommer kan du få symtom som:

• illamående

• feber

• trötthet

• gulaktiga ögonvitor och hud

Om infektionen är kvar efter ett halvår räknas det som en kronisk infektion. Personer som har kronisk hepatit B och smittas med hepatit D blir kroniska bärare av båda virusen, och har ökad risk för allvarlig leverskada och levercancer.

Det finns ingen specifik behandling mot hepatit D. Behandling inriktas på att lindra symtom. Vid svår sjukdom hos kroniska bärare ges ibland behandling i form av sprutor under ett års tid, som vid hepatit B.

Mot hepatit D finns inget vaccin. Däremot skyddar vaccin mot hepatit B, eftersom den som har antikroppar mot hepatit B inte kan bli sjuk i hepatit D.

Du bör söka vård om du har gul hud eller gula ögonvitor. Du bör också söka vård om du har kronisk hepatit B och har fått förvärrade symtom.

Sök vård så snart det går om något av följande stämmer in:

• Om du har varit i kontakt med smittat blod.

• Om du haft oskyddat sex med någon som är dubbelinfekterad.

• Om du har stuckit dig med en spruta eller annat vasst föremål som kan ha använts av någon som är dubbelinfekterad.

Vi kan hjälpa dig med bedömning av symtom och vid behov kan vi hänvisa dig vidare till fysisk vård. Det behövs ett blodprov för att ställa diagnosen hepatit D. Doktor.se har vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till.