Bensår

Bensår orsakas oftast av nedsatt funktion i blodkärlen i benen. Beroende på vilka kärl som fungerar sämre klassas bensåren som venösa, arteriella eller blandsår. Andra orsaker till bensår är diabetes, vissa inflammatoriska sjukdomar och hudtumörer.

Venösa Bensår

Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår. De orsakas av dåligt blodflöde i venerna, så kallad venös insufficiens. Venerna är de kärl som leder blodet i kroppens olika delar tillbaka till hjärtat. När venernas funktion försämras stannar blodet kvar i fötterna och underbenen, vilket ger en svullnad. Långvarig svullnad kan göra att det bildas eksem och sår. 

Venernas funktion försämras naturligt med åldern, men faktorer som övervikt, brist på motion, blodproppar och ärftlighet påverkar negativt och kan bidra till sämre funktion.

Arteriella bensår

Arteriella bensår är den näst vanligaste typen av bensår. De orsakas av dåligt blodflöde i artärerna, så kallat arteriell insufficiens. Artärerna är de kärl som leder blod från hjärtat ut i kroppen. Dessa kärl kan bli trånga och stela, vilket gör att blodet har svårare att passera igenom dem. Då minskar blodtillförseln framför allt till de delar av kroppen som är längst ifrån hjärtat, alltså fötterna och underbenen. Utan tillräcklig blodtillförsel får underbenen inte tillräckligt med syre och näring, vilket leder till att huden blir tunn och skör. Då bildas sår lättare samtidigt som det är svårare för kroppen att läka dem. 

Dåligt blodflöde i artärerna orsakas av åderförkalkning, då fett har lagrats in i kärlen så att de blir trånga och stela. Höga nivåer av blodfetter bidrar till åderförkalkning. Andra riskfaktorer är högt blodtryck, rökning, diabetes och övervikt. Diabetes kan även ge nedsatt känsel i nerver i fötterna, vilket gör att sår inte alltid känns. Kombinationen av nedsatt känsel och minskad cirkulation ökar risken för svårläkta sår och komplikationer. 

Bensår som orsakas av både venös och arteriell insufficiens kallas blandsår eller kombinationssår.

Symtom på bensår varierar beroende på vilken typ av bensår det är. 

Symtom på venösa bensår:

• Sår som sitter nära fotknölarna eller på smalbenen.

• Sår som sitter ganska ytlig och är oregelbundna i formen.

• En tyngdkänsla i benen och fötterna.

• Dov smärta eller tyngd i benen som ökar när du ställer dig upp.

• Svullna fötter och underben.

Symtom på arteriella bensår:

• Sår som sitter på tårna, hälen, fotryggen eller anklarna.

• Sår som är väl avgränsade och ganska djupa.

• Kall och blek hud kring såret, ofta en svart sårskorpa på såret.

• Stark smärta, särskilt när du går eller ligger ner.

Det finns flera saker du kan göra för att förebygga bensår:

• Motionera regelbundet. Rörelse och starkare muskler i benen förbättrar blodflödet.

• Rök inte. Rökning bidrar till nedsatt blodcirkulation.

• Om du har diabetes är det viktigt att du får rätt behandling för att nå normala blodsockernivåer.

• Använd stödstrumpor om du märker att dina ben lätt blir svullna. Ta på dig stödstrumporna så fort du stiger upp på morgonen för att få bäst effekt.

Om du har venösa bensår kan du:

• undvika att röka, eftersom rökning försämrar sårläkningen

• försöka gå ner i vikt om du är överviktig. Ju tyngre du är, desto mer belastar du venerna i underbenen. Går du ner i vikt underlättar du arbetet för venerna

• motionera regelbundet och vicka på fötterna mycket. Rörelserna hjälper blodflödet i venerna

• använda stödstrumpor

• hålla benen och fötterna rena och smörj dem med mjukgörande salva.

Om du har arteriella bensår kan du:

• undvika att röka

• använda rymliga skor som inte skaver mot foten

• motionera regelbundet och äta hälsosamt för att minska risken för åderförkalkning.

Behandling av venösa bensår:

• Såromläggning. Såret täcks med förband så att det hålls fuktigt för att förbättra läkningen. Förbandet kan behövas bytas varje dag i början. Såret rengörs i samband med att förbandet byts. 

• Kompression. Underbenen lindas för att minska svullnaden och förbättra blodflödet i venerna. Då läker såren lättare.

• Smärtlindrande läkemedel om bensåren gör ont. Receptfria smärtstillande i första hand, om de inte hjälper kan du få smärtstillande på recept.

• Operation av åderbråck för att förebygga nya bensår. Åderbråck är blåaktiga, knöliga upphöjningar på benen som beror på nedsatt funktion i venerna.

• Hudtransplantation. Om annan behandling inte hjälper, kan hud transplanteras över såret. De transplanterade friska hudcellerna kan bidra till att såret läker.

Behandling av arteriella bensår:

• Sårförband för att hålla såren torra och rena för att förebygga infektion.

• Smärtlindrande läkemedel.  Receptfria smärtstillande i första hand, om de inte hjälper kan du få smärtstillande på recept.

• Behandling för sjukdomar som bidrar till arteriella bensår. Högt blodtryck och höga blodfetter bidrar till åderförkalkning, de kan behandlas med tabletter. Om du har hjärtsvikt är det viktigt att behandla det, eftersom det försämrar blodcirkulationen. Du kan också få tabletter som förebygger blodproppar.

• Operation. De trånga artärerna kan opereras och vidgas för att blodet ska kunna passera igenom dem bättre. Operationen förbättrar blodflödet i artären så att såren kan läka. Det är viktigt att du slutar röka i samband med operationen för att den ska ge effekt.

Om något av följande stämmer in bör du söka vård:

• Om du har sår på benen som inte har läkt på sex veckor bör du söka vård.

• Om du har kärlkramp i benen och får ett sår på ben eller fötter.

• Om du har diabetes och får sår på fötter eller underben, vare sig de gör ont eller inte.

• Om du har sår som luktar illa, gör mer ont än tidigare eller om området kring såret är rött, svullet eller känns varmt. Det är tecken på att såret kan ha blivit infekterat.

Vi kan hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge dig rådgivning. Vid bensår behövs ofta såromläggning vid fysisk vårdcentral. Om vi bedömer att det behövs hänvisar vi dig vidare till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.