Diabetes typ 1

Orsaken till typ 1-diabetes är att kroppens eget immunförsvar angripit de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln så att de förstörts. Det innebär att kroppen inte längre kan tillverka insulin. Utan insulin kan kroppens celler inte ta upp glukos från blodet (läs mer här på sidan för diabetes), vilket gör att glukos fortsätter att cirkulera med blodet, och blodsockernivåerna blir alltför höga. 

Anledningen till att kroppen angriper cellerna är ännu inte helt klarlagd, men ärftlighet tros ha betydelse.

Typ 1-diabetes kan ge symtom som kommer relativt snabbt. Hos andra kan symtomen utvecklas under längre tid, vilket kan vara svårare att lägga märke till.

Symtomen på Diabetes typ 1 kan till exempel vara:

• ökad törst

• större urinmängder

• sängvätning hos barn som tidigare inte kissat i sängen

• extrem hunger

• oönskad viktnedgång

• irritabilitet och humörssvängningar

• trötthet och svaghet

• dimsyn

Vid typ 1-diabetes består behandlingen av att kontrollera ditt blodsockervärde och att ta insulin. Behandlingen är livslång. 

Det finns olika typer av insulin:

• Måltidsinsulin, som verkar snabbt och tas precis innan du ska äta. Finns i form av snabbverkande insulin (humant insulin) och direktverkande insulin (insulinanalog). 

• Basinsulin, är långverkande och ger en basnivå av insulin över dygnet. Tas en eller två gånger varje dygn. Finns i form av medellångverkande (humant insulin) och långverkande insulin (insulinanalog). 

Insulin ges genom en injektion i underhudsfettet, antingen med hjälp av insulinpennor (sprutor) eller insulinpump. Insulinpumpen är ansluten till en liten nål som är instucken under huden hela tiden. Det finns olika modeller som ser lite olika ut. Oavsett modell gör det att du inte behöver sticka dig för varje dos. Pumpen doserar insulin i små doser dygnet runt, och i pumpen används endast direktverkande insulin. 

Insulinpennor har en tunn nål i ena änden och i andra änden ett doseringsreglage för att ställa in rätt dos. Pennorna  finns i två varianter, de som du kastar efter att de tagit slut, eller pennor som du laddar med en ampull som byts ut när den är tom. 

En viktig del av behandlingen är också att lära sig hur blodsockret påverkas av det du äter, de aktiviteter du gör och hur du mår i övrigt.

Det kan ta tid att vänja sig vid att behöva ha koll på sina värden, och att ta en behandling. Med tiden blir behandlingen en naturlig del av livet.

Här är tips på vad du kan göra själv för att leva ett bra liv med diabetes:

• Lär dig om sjukdomen, och ta stöd av ditt diabetesteam. 

• Mät ditt blodsocker regelbundet och ta ditt insulin enligt plan.

• Testa ditt blodsocker oftare om du blir sjuk. Om du får en infektion eller skadar dig kan du behöva öka insulindosen. Om du får diarré och kräkningar kan du istället behöva mindre insulin, om du inte äter lika mycket. 

• Ät en hälsosam och balanserad kost jämnt fördelad över dagen. Tänk också på att helst äta mat innan du äter godis och sötsaker. 

• Var fysiskt aktiv. Det leder till att blodsockernivåerna kan sänkas lite utan insulin, och du kan därför behöva anpassa din insulindos. Prata med ditt diabetesteam.

• Undvik rökning, eftersom det ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar. 

• Drick alkohol i måttliga mängder, och helst i samband med måltid. 

• Sköt om dina fötter noggrant, och var vaksam på sprickor och sår. Diabetes kan på sikt ge sämre känsel och blodcirkulation i fötterna, och därför är det viktigt att ha uppsikt. 

• Sköt om dina tänder och gå regelbundet till tandläkaren. Det är viktigt eftersom förhöjda blodsockervärden kan leda till hål i tänderna och inflammationer i tandköttet.

Om du misstänker att du eller ditt barn har diabetes ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning alternativt akutmottagning.

Du kan kontakta oss för att få hjälp med rådgivning och att bedöma dina symtom. Doktor.se har också fysiska vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till.