Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Ungefär 1 av 20 personer får tjocktarmscancer, och det är därmed en av de vanligaste cancertyperna i Sverige. Tjocktarmscancer kan delas upp i två typer:

• Ändtarmscancer, som drabbar den sista delen av tjocktarmen, som kallas ändtarmen eller rektum.

• Ändtarmscancer kallas också rektalcancer.

• Tjocktarmscancer, som drabbar resten av tjocktarmen. Tjocktarmscancer kallas också för koloncancer.

Ett annat gemensamt namn för tjocktarmscancer och ändtarmscancer är kolorektalcancer.

Cancer kan uppstå i olika delar av tarmen, och brukar då benämnas på olika sätt. Tarmcancer är ett vidare begrepp som omfattar fler typer av cancer. Den här texten handlar om cancer i tjocktarmen eller ändtarmen, det vill säga den nedre delen av tarmsystemet.

Det finns även cancerformer som drabbar den övre delen av tarmsystemet, tunntarmen. Den vanligaste formen av cancer i tunntarmen är så kallade neuroendokrina tumörer (NET). De kan ge mer diffusa symtom till en början, men vanliga symtom vid NET är till exempel:

• diarré

• magsmärta

• svullen mage och kräkningar

• flush, ansiktsrodnad

• ökad värmekänsla i kroppen.

I de flesta fall av finns ingen tydlig orsak till varför en person får tjocktarmscancer. Om en nära genetisk släkting haft cancer, och särskilt om de haft tjocktarmscancer, ökar risken för att du också ska få sjukdomen. Inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit ökar också risken för tjocktarmscancer. Oftast börjar tjocktarmscancern som små utväxter på tarmens insida som kallas för polyper. Polyper ger sällan symtom, men kan växa sig större och omvandlas till cancer.

Gemensamt för all tjocktarmscancer är symtom som

• Blod i avföringen

• Att du utan tydlig anledning fått ändrad konsistens på avföringen, eller måste bajsa oftare eller mer sällan.

• buksmärtor

• viktnedgång

• trötthet och blekhet, vilket kan tyda på låga blodvärden.

Andra symtom är beroende av tumörens placering och storlek.

Du kan inte helt ta bort risken att drabbas av tjocktarmscancer genom en speciell livsstil. Men forskning visar att du kan minska risken genom att:

• vara fysiskt aktiv

• äta mycket frukt och grönsaker

• äta mindre rött kött samt processat rött kött

• vara försiktig med alkohol och undvika rökning.

Om det finns ärftlighet för tjocktarmscancer i din familj, eller du har någon inflammatorisk tarmsjukdom, ska du gå på regelbundna undersökningar för att se till att du inte utvecklat tjocktarmscancer eller något förstadium till sjukdomen.

Tjocktarmscancer behandlas genom att tumören opereras bort, om det är möjligt. Ibland har cancern spritt sig så mycket att det inte går att operera. Då fokuserar behandlingen istället på att krympa tumören och dämpa symtomen med cellgifter och strålning.

Cellgifter och strålning kan också användas i kombination med operation, till exempel för att göra tumören mindre innan operation. Det är också vanligt att få cellgifter efter en operation, för att få bort eventuella cancerceller som är kvar efter operationen, och för att tumören inte ska komma tillbaka.

Blod i avföringen beror oftare på hemorrojder eller inflammatorisk tarmsjukdom än på tjocktarmscancer, men det är viktigt att du söker vård när du ser blod i avföringen för att ta reda på orsaken. Om du har blod i avföringen, eller något annat symtom på tjocktarmscancer, ska du söka vård på din vårdcentral. Om du har en akut pågående blödning (rött blod) från tarmen och känner dig svag och yr, ska du söka vård akut genom att ringa 112.

Misstänker du att du har tjocktarmscancer bör du söka dig till en vårdcentral. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till. Din läkare kommer att undersöka dig, och du kan behöva lämna avföringsprover och blodprover. Om läkaren tycker att du behöver utredas vidare, får du en tid för en koloskopi, det vill säga att tjocktarmen undersöks med en slangformad kamera.