Njurcancer

Njurcancer är cancer i njure. Njurarnas uppgift är att rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver. Dessa ämnen skickas sedan som urin via urinledarna ner till urinblåsan, så att du kan kissa ut dem. Det finns olika former av njurcancer som indelas beroende på

• den typ av celler som cancern utgår ifrån

• var i njuren cancertumören sitter

• hur tumören växer.

Sjukdomen kan sprida sig till andra organ i kroppen där nya dottertumörer, metastaser, kan börja växa. Njurcancer sprids oftast till lungorna, men andra ställen där metastaser förekommer är till exempel i lever, bukspottskörtel, lymfkörtlar, skelett eller hjärna.

Wilms tumör är en typ av njurcancer som främst drabbar barn under fem år. De flesta blir av med sjukdomen. Du kan läsa mer om Wilms tumör här.

Orsaken till njurcancer är ofta okänd, men det finns faktorer som ökar risken för att drabbas, såsom

• rökning

• övervikt

• högt blodtryck.

Ibland är njurcancer ärftligt, men det är ovanligt. Njurcancer och andra cancerformer kan inte smitta från en människa till en annan.

Njurcancer upptäcks ofta av en slump när en undersökning görs av en annan anledning, innan du hinner märka av några besvär. I de fall njurcancer ger symtom kan dessa vara

• att du får ont i sidan av ryggen

• att du får en knöl i magen

• att du har blod i urinen

• att du tappar vikt

• att du har feber under lång tid

• att du är ovanligt trött

• att du känner dig allmänt sjuk.

Ofta har njurcancer som ger symtom hunnit växa ganska länge, och ibland har den spridit sig till andra delar av kroppen. Du kan då få symtom såsom

• hosta

• huvudvärk

• ont i skelettet.

Den behandling du får beror på vilken del av njuren som är drabbad, hur många tumörer det rör sig om, hur stora de är samt om cancern hunnit sprida sig utanför njuren.

Det finns tre olika alternativa behandlingar om cancern inte spridit sig:

• Operation är den vanligaste behandlingen om cancern bara finns i njuren. Under operationen tas hela eller delar av njuren bort, beroende på var i njuren tumören sitter och hur stor den är. Oftast används så kallad titthålskirurgi. I vissa fall är det mer lämpligt med så kallad öppen kirurgi för att till exempel komma åt tumör, njure och närliggande lymfkörtlar.

• Lokal ablation är en behandling där cancertumören förstörs med hjälp av värme eller kyla. Kirurgen för då in en nål genom huden och direkt in i tumören, vartefter värme eller kyla skickas genom nålen. Lokal ablation kan vara ett bra alternativ om det finns en eller flera små cancertumörer, eller om du är för svag för att klara av en operation, på grund av ålder eller annan sjukdom. Du måste gå på regel bundna kontroller efter behandlingen, eftersom det är större risk att cancern kommer tillbaka än vad det är efter en operation.

• Regelbundna undersökningar är ibland tillräckligt om cancertumören är liten och inte växer. Om tumören sedan börjar växa sätts behandling in.

Om sjukdomen upptäcks när den spridit sig till andra delar av kroppen är den svårare att bli av med. Vid enstaka metastaser kan de i många fall opereras bort tillsammans med den drabbade njuren. Om det inte är möjligt finns det behandling som främst bromsar sjukdomsförloppet:

• Läkemedel som stärker immunförsvaret används för att bekämpa cancern så att den krymper, eller ibland försvinner helt. Som en viktig del i immunförsvarets funktion finns så kallade kontrollproteiner, som bromsar immunförsvaret så att det inte reagerar för starkt. De kan ibland hindra immunförsvaret från att hitta och döda cancerceller. Immunförsvaret kan aktiveras för att lättare kunna upptäcka cancerceller genom att blockera sådana kontrollproteiner, så att immunförsvaret inte är bromsat utan alert. En annan metod är att att tillföra en extra dos av ämnen som kroppen vanligen själv producerar för att öka tillväxten och aktiviteten av immunförsvarets celler. Den här typen av behandling ges som dropp direkt i blodet, med några veckors mellanrum. Det pågår mycket forskning inom det här området. Möjligheten att behandla cancer utvecklas ständigt.

• Målriktade läkemedel stör cancercellerna på olika sätt, så att de inte kan växa och dela på sig som tidigare. Det gör att tumören växer långsammare eller krymper. Ett exempel är läkemedel som förhindrar att nya blodkärl bildas i tumören, vilket gör att tumören får mindre tillgång till näring och syre. Dessa läkemedel kallas för angiogeneshämmare. Målriktade läkemedel kan ges ensamma eller kombineras med läkemedel som stärker immunförsvaret. Även här är forskningen intensiv, och behandlingen utvecklas allteftersom. Dessa läkemedel ges som tabletter.

• Operation och strålbehandling kan ibland ta bort cancertumörer som spridit sig och börjat växa i andra organ. Behandlingarna kan ges var för sig eller som kombination, och kan bromsa sjukdomen och lindra symtom.

• Embolisering är en behandling som innebär att läkaren sprutar in ett läkemedel som stoppar blodflödet direkt i njurens blodkärl. En slang förs in genom ett snitt i ljumsken och genom blodkärlen fram till njuren. Behandlingen hindrar cancertumörens blodtillförsel och gör därför att den krymper. Det lindrar de symtom som cancern ger.

Det finns också andra läkemedel och behandlingar som kan lindra smärta och andra specifika symtom som ger besvär.

Sök vård om du har symtom som kan tyda på njurcancer.

Vi kan hjälpa dig med bedömning av symtom och med rådgivning. Vid behov kan vi hänvisa dig till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning.