Vattkoppor

Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som hjälper dig med råd och stöd. Vid behov kan vi skriva ut recept och intyg för vård av barn.

Vattkoppor orsakas av ett virus som heter varicella zoster. Vattkoppor smittar mycket lätt vid direktkontakt och via luften runt den som är sjuk. Inkubationstiden för vattkoppor varierar mellan 10 och 21 dygn men är oftast ungefär två veckor. Eftersom vattkoppor smittar innan de första symtomen bryter ut är det svårt att stoppa spridningen och många elever i förskolegrupper och skolklasser kan bli sjuka samtidigt.  

Har du en gång haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot sjukdomen är du sedan immun resten av livet. Det finns personer som har fått vattkoppor två gånger, men det är mycket ovanligt. Varicella zoster tillhör en grupp av virus (herpesvirus) som kännetecknas av att de ligger vilande i kroppen efter att infektionen läkt ut och kan aktiveras igen senare i livet. Om varicella zoster blossar upp igen kan det inte orsaka vattkoppor en andra gång, utan en annan sjukdom som heter bältros. Bältros kan du tyvärr få flera gånger, du blir inte immun.

Det typiska sjukdomsförloppet vid vattkoppor är:

• Två till tre veckor utan symtom (inkubationstid)

• Feber, trötthet, ont i kroppen, sjukdomskänsla i en till två dagar innan hudutslagen 

Därefter kommer kliande utslag, som genomgår tre faser:

• Först syns små upphöjda prickar. På ljus hud syns att utslagen är röda, på mörk hud är rodnaden svårare att se. Det kan börja med enstaka utslag, oftast på bröstet, magen eller ryggen, som sedan blir fler och fler.

• Efter någon dag har varje prick blivit en kliande vätskefylld blåsa med klart innehåll. De sitter en och en och kan variera i storlek. På ljus hud syns röda utslag under blåsorna. På mörk hud är det tydligaste kännetecknet själva blåsorna som är vätskefyllda och lite ljusare än huden under. Så småningom spricker blåsorna och vätskan läcker ut. 

• Efter att blåsorna brustit bildas sårskorpor som tar ytterligare några dagar att läka.

Under några dagar kommer fler och fler nya prickar samtidigt som andra övergått i blåsor. Alla tre faser – prickar, blåsor och skorpor – kan förekomma samtidigt. Efter några dagar slutar det att komma nya prickar, och sjukdomen börjar läka ut. Det kan ta upp till två veckor från första symtom tills de sista sårskorporna har läkt. Hos en del barn kan febern komma och gå under tillfrisknandet, och det är inte helt ovanligt att få sekundära bakterieinfektioner som till exempel svinkoppor (impetigo). 

Vissa barn får ett fåtal prickar medan andra får utslag över hela kroppen. Ibland kan det bildas blåsor i halsen, ögonen, slemhinnorna i underlivet och på könsorgan.

Vattkoppor är vanligtvis en lindrig sjukdom, särskilt för barn. Att få vattkoppor som vuxen kan i vissa fall innebära ett svårare sjukdomsförlopp. Det gäller särskilt för:

• gravida kvinnor som inte haft vattkoppor, och inte är vaccinerade

• rökare

• personer med ett försvagat immunsystem 

• personer som behandlas med kortison

Det finns mycket du kan göra själv för att lindra vattkoppor. Det handlar framför allt om att lindra klådan och minska risken för infekterade sår och andra komplikationer. 

• Håll huden ren. Se till att huden är ren för att undvika risken för infekterade sår. Feber kan göra huden svettig, vilket ökar klåda. Tvätta med vatten och mild tvål och badda huden torr försiktigt med en ren handduk. 

• Kolla naglarna. Minska risken för rivsår genom att se till att naglarna inte är vassa. Klipp eller fila naglarna.

• Försök stilla klådan. Allt som kan minska klådan gör sjukdomen lättare. Det blir lättare att sova och minskar risken för infektion i upprivna sår. Det finns många knep, prova vad som fungerar bäst. På apotek finns flera receptfria alternativ som kan lindra klåda. Det finns även receptfria läkemedel med antihistamin (samma som vid allergier) som kan användas mot klåda. Fråga personalen på apoteket om råd.

• Luftiga kläder. Använd luftiga kläder och låt mindre barn vara utan blöja i den mån det går för att minska klådan.

• Undvik kortison och ibuprofen. Dessa läkemedel kan på olika sätt öka risken för komplikationer. Använd istället läkemedel som innehåller paracetamol för att sänka feber och andra metoder för att lindra klådan.

Vattkoppor kräver i de flesta fall ingen särskild behandling utöver egenvård. Det finns ingen behandling som botar vattkoppor när sjukdomen väl brutit ut. Men det finns virushämmande läkemedel som kan dämpa förloppet och ge en mildare sjukdom. Det kan vara aktuellt för de grupper som riskerar ett svårare sjukdomsförlopp, till exempel vuxna eller personer med nedsatt immunförsvar. Virushämmande behandling ska påbörjas så tidigt som möjligt för att ha effekt. Därför rekommenderas vissa riskgrupper att söka vård direkt om de drabbas av vattkoppor. Läs mer under när bör jag söka vård.

Vattkoppor är mycket smittsamt och smittar redan innan sjukdomen har gett symtom. Därför är det svårt att skydda sig från att få sjukdomen. 

Det finns vaccin mot vattkoppor (varicella). Vaccinet ger ett bra skydd och har få biverkningar. Däremot ingår det inte i det allmänna vaccinationsprogrammet utan det innebär en kostnad som du får stå för själv. Vaccinet är till för vuxna och barn över nio månader. Vaccinet rekommenderas inte för gravida eller personer med nedsatt immunförsvar.

En vaccination skyddar mot både vattkoppor och bältros.

Om du behöver söka vård, tänk på att vattkoppor är mycket smittsamt och kan ge stora besvär för andra patienter i väntrum och på sjukhus. Kontakta därför vården innan ett fysiskt besök, eller använd digital vård.  

Vissa grupper ska kontakta vården vid misstanke om vattkoppor, eftersom det finns risk för ett svårare sjukdomsförlopp som kan lindras med tidig behandling. Det gäller för:

• Barn som är yngre än sex månader

• Vuxna och barn i övre tonåren

• Gravida kvinnor – kontakta vården redan vid misstanke om smitta

Barn (över sex månader) med vattkoppor behöver sällan söka vård, annat än om sjukdomen förvärras eller är mycket besvärande.  Det gäller till exempel om något av följande stämmer:

• att utslagen sprider sig till ögonen och ger besvär

• svåra besvär av klåda som inte går över med receptfri medicin

• att utslagen ändrar karaktär och blir varma, ömmande och irriterade. Det kan tyda på att utslagen blivit infekterade av bakterier

• utslag i kombination med symtom som yrsel, förvirring, andningssvårigheter, stel nacke, kräkningar och hög feber (över 39 grader)